Vad betyder och hur uttalas ryggning
Ryggning uttalas rygg|ning -en.
Ordformer och varianter av ryggning
Singular
- ryggning
- obestämd grundform
- ryggnings
- obestämd genitiv
- ryggningen
- bestämd grundform
- ryggningens
- bestämd genitiv
Ryggning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ryggning
Ryggning är ett moment inom ridsporten dressyr som innebär att hästen backar. Det eftersträvas att hästen kan backa rakt och med hela steg. Ryggning kan även användas som ett träningsmoment oavsett ridsportgren men också som korrigering om en häst till exempel ligger för hårt mot handen, det vill säga om den "pullar" och om den tänker för mycket framåt. Korrigering i detta syfte sker för dressyrekipage under träning men även inom hästhoppning.
I de högre klasserna ingår ryggning och oftast sker det i 2 eller 4 steg. Det ska då utföras med raka steg bakåt i rak riktning. Utför hästen detta rätt betyder det att ryttaren har suttit mitt över hästen och utfört det korrekt. Eftersom hästen lyssnar på ryttaren är det väldigt viktigt att ryttaren är tydlig med vad den vill. I de högre klasserna handlar det om små marginaler och det kan lätt misstolkas om man inte är tydlig. När man utför en ryggning höjer man oftast handen lite och tar tillbaka sitter även tungt i sadel och lägger bak skänkeln lite.
