Räkneoperation Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet räkneoperation

1. Inom matematiken är en matris ett rektangulärt schema av tal eller andra storheter. På en matris kan tre av de fyra grundläggande räknesätten utföras: addition, subtraktion och multiplikation, dock inte division. Därutöver finns vissa räkneoperationer som är specifika för matriser, till exempel transponering. Matriser kan användas för att hålla data som beror på två kategorier och för att hålla ordning på koefficienterna i linjära ekvationssystem och vid linjära transformationer. (källa)
2. Matematik minimum - Elementära räkneoperationer. (källa)
3. Datorers grundspråk kallas maskinkod och består av ettor och nollor, som datorns centralprocessor (eller motsvarande enhet i kringutrustning) direkt kan tolka. Eftersom programmering på den nivån är svår och tidskrävande, och lätt leder till fel, har man tagit fram olika sorters programspråk, där man använder kodord för att beskriva vad datorn skall göra och som tillåter att text, siffror och räkneoperationer skrivs in ungefär som i kommunikation mellan människor. Ett skilt datorprogram används sedan för att översätta denna mer läsbara kod till maskinkod. (källa)
4. Det är viktigt att den eller de termer som omfattas av rottecknet står under rotstrecket. Detta kunde tidigare skapa problem, men med dagens digitala sättningsprogram för matematik underlättas det betydligt. I handskrift gör man ofta för tydlighetens skull en liten, nedåtriktad hake på slutet av rotstrecket. Denna anpassning används för att lätt urskilja vad som hör till radikanden (uttrycket under rotstrecket) när fler räkneoperationer följer. (källa)
5. Räknemaskin – en maskin som kan utföra olika sorters räkneoperationer. (källa)
6. En räknemaskin (räknesnurra) är en maskin som kan utföra olika sorters räkneoperationer, exempelvis addition, subtraktion, multiplikation och division. Räknemaskiner kan vara mekaniska eller elektriska. (källa)
7. Förenkling är att genom räkneoperationer uttrycka ett matematiskt uttryck så kortfattat som möjligt. (källa)
8. Algebra (från arabiska الجبر,"al-djebr", vilket betyder "återförening" eller "koppling") är en gren inom matematiken. Den kan definieras som en generalisering och utökning av aritmetiken (den gren inom matematiken som handlar om rent räknande). Algebra kan också beskrivas som förhållanden vilka uppkommer när ett ändligt antal räkneoperationer utförs på en ändlig mängd av tal. Populärt brukar algebra ibland kallas för bokstavsräkning, men detta är något missvisande. (källa)
9. Astronomer och navigatörer utför många räkneoperationer såsom multiplikationer och divisioner, och ända in i vår tid (före datorer och andra elektroniska räknehjälpmedel) har det viktigaste hjälpmedlet därvidlag varit logaritmer. Enklare (fyrställiga) logaritmtabeller räcker inte till för de noggranna behov som behövs i astronomi och navigation. Eftersom det är arbetsamt att beräkna en logaritm för hand publicerades det logaritmtabeller i tjocka volymer med noggrannare logaritmer, och de framställdes med hjälp av ett stort antal anställda som satt och räknade fram tabeller för hand. Tabellerna i sin tur sattes manuellt i bly för tryckning. Denna arbetsamma procedur resulterade i många fel som kunde orsaka stora och dyra problem för ett fartyg. Medveten om den höga felfrekvensen i dåtidens logaritmtabeller sökte Babbage efter ett sätt att göra dessa beräkningar maskinellt: Beräkningar och sättning för tryck skulle göras utan mänsklig inblandning. Denna idé tycks ha kommit till honom så tidigt som 1812. Han kände till och hade säkert påverkats av tidigare arbete med beräkningsmaskiner som utfördes av Blaise Pascal och Gottfried Leibniz. År 1822 beskrev han i ett brev till Sir Humphry Davy sina idéer om hur en beräkningsmaskin skulle kunna användas för att beräkna och trycka matematiska tabeller. (källa)