Vad betyder och hur uttalas rättskälla
Rättskälla uttalas rätts|källa.
Ordformer och varianter av rättskälla
Singular
- rättskälla
- obestämd grundform
- rättskällas
- obestämd genitiv
- rättskällan
- bestämd grundform
- rättskällans
- bestämd genitiv
Plural
- rättskällor
- obestämd grundform
- rättskällors
- obestämd genitiv
- rättskällorna
- bestämd grundform
- rättskällornas
- bestämd genitiv
Rättskälla är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet rättskälla
Sedvänjan kan inom juridiken i vissa fall ses som en rättskälla och kan då kallas sedvanerätt. Detta är relaterat till begreppet rättspraxis. Sedvänja kan ibland rent av användas som rättskälla genom att någon lag uttryckligen hänvisar till den, såsom den svenska köplagen. Sådana sedvänjor som utvecklats inom en viss bransch och har nått en hög grad av fasthet och stadga inom affärslivet kallas ofta handelsbruk eller branschkutym.
Rätten består av ett flertal/några rättskällor, såsom statuter (skriven rätt), rättspraxis, förarbeten, doktrin och i vissa fall även sedvänja. Med ett gemensamt namn brukar de olika reglerna kallas normer, vilket inte är att förväxla med sociala normer.
Vad som ska räknas som en rättskälla är en fråga som diskuteras inom rättsvetenskapen. Det som nämns här ligger nära rättskällor och kan användas för att tolka hur en lag ska tillämpas.
Med rättskälla avses de skrivna och oskrivna källor som anger rättssystemets uppbyggnad. Den främsta rättskällan är den skrivna lagen, kompletterad av förordningar och andra författningar. Bland övriga rättskällor finns domstolars avgöranden (rättspraxis), sedvänja (sedvanerätt), lagars förarbeten och rättsvetenskaplig facklitteratur (doktrin) samt allmänna rättsgrundsatser. Hur dessa skall bedömas i förhållande till varandra har ibland varit uppe till rättsvetenskaplig debatt och den betydelse de ges kan vara olika på olika rättsområden.
