Sakkunniguppdrag Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder sakkunniguppdrag, varianter, uttal och böjningar av sakkunniguppdrag

Sakkunniguppdrag synonym, annat ord för sakkunniguppdrag, vad betyder sakkunniguppdrag, förklaring, uttal och böjningar av sakkunniguppdrag.

Vad betyder och hur uttalas sakkunniguppdrag

Sakkunniguppdrag uttalas sak|kunn|ig|upp|drag och är ett substantiv.

Ordformer av sakkunniguppdrag

Singular

sakkunniguppdrag
obestämd grundform
sakkunniguppdrags
obestämd genitiv
sakkunniguppdraget
bestämd grundform
sakkunniguppdragets
bestämd genitiv

Plural

sakkunniguppdrag
obestämd grundform
sakkunniguppdrags
obestämd genitiv
sakkunniguppdragen
bestämd grundform
sakkunniguppdragens
bestämd genitiv

Sakkunniguppdrag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet sakkunniguppdrag

  1. Samuelson, som var son till civilingenjör Gustaf Samuelson och Viwa Törnell, avlade studentexamen 1933 och utexaminerades från Kungliga Tekniska högskolan 1937. Han var ingenjör vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen 1937, anställdes vid AB Stockholms Spårvägar 1938, blev byråchef vid Statens Järnvägar 1956 och var överingenjör där från 1962. Han var expert och huvudsekreterare i kommunikationsdepartementets hamnutredning från 1964 och generalsekreterare i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens transportforskningskommitté från 1959. Han innehade ett flertal expert- och sakkunniguppdrag i trafikfrågor, var trafiksakkunnig i Göteborg från 1962, i Oslo från 1962, i Helsingfors från 1965 samt i Wien 1955 och 1963. Han invaldes som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien 1966. (källa)
  2. Gunnar Osvald var son till sjökaptenen Karl Olsson samt bror till Hugo Osvald, Ingrid Osvald och Karin Kihlman. Efter realskoleexamen i Göteborg 1916, var han sjöman 1916–1919, avlade styrmansexamen 1920 och sjökaptensexamen 1921, varefter han tjänstgjorde som styrman i nordsjö- och atlantfart 1922–1930 och som befälhavare på M/T Gustaf E Reuter 1931–1934. 1934–1944 var han VD för Sveriges Fartygsbefälsförening och samtidigt redaktör för Nautisk tidskrift, och 1940–1942 var han sektionschef och chef för trafikkommissionens avdelning rörande inrikes sjöfarten och hamnarna. 1944–1947 var han hamndirektör i Göteborg, och från 1947 var han VD i Koppartrans olje AB. Osvald innehade ett stort antal förtroende- och sakkunniguppdrag inom sjöfartens område. Bland annat var han styrelseledamot i Sjökarteverket 1935–1946, ledamot av direktionen för Stockholms sjömanshus 1934–1944 (varav 1937–1944 som vice ordförande) och för Stockholms navigationsskola 1935–1944 samt styrelseledamot i Sveriges allmänna sjöfartsförening 1936–1945 och Ångfartygsbefälhavaresällskapet 1935–1944. Han var regeringens expert vid Internationella arbetsbyråns sjöfartskonferens i Genève 1936 samt vid dess allmänna konferens i Philadelphia 1944. Osvald var sakkunnig i utredningar rörande bland annat sjöarbetstid, ledamot av 1939 års sjöfartsskyddsutredning och av 1941 års isbrytarutredning samt tillhörde 1943 års navigationsskolesakkunniga. 1937–1947 var han ledamot av isbrytarnämnden. Olsson var 1939–1945 ordförande i Nordisk fartygsbefälskongress. Han bidrog verksamt till uppbyggandet av Daco där han var andre ordförande 1937 och ordförande 1938–1944. (källa)
  3. Såsom Westermarck-samfundets förste sekreterare (1940-52) och senare dess preses (1952-61) gjorde Wikman mycket för att sammanföra förkrigstidens etnosociologi och efterkrigstidens sociologi med dess intresse för industrisamhället. Hans förmedlarroll syntes speciellt i de många sakkunniguppdrag han erhöll då tjänster inom modern sociologi besattes både i Finland och Sverige. (källa)
  4. Hedborg blev juris kandidat 1937 och förordnades, efter tingstjänstgöring 1938–1940, till amanuens i kammarrätten 1941, blev adjungerad ledamot 1942, extra ordinarie assessor 1945 och föredragande i Regeringsrätten 1952 samt utnämndes till kammarrättsråd 1953. Hedborg hade olika sakkunniguppdrag i Finansdepartementet 1947–1950, var byråchef där 1950–1955 och chef förättsavdelningen 1955–1956. Han var regeringsråd 1956–1960 och kammarrättspresident i Kammarrätten (i Stockholm) 1961–1979. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.