Saliggöra Synonymer Betyder Uttal

• frälsa

Hur används ordet saliggöra

1. Uttrycket "den eviga saligheten" är liktydigt med himmelen och "saliga" kallas de som man tror delar den fulländade gudsgemenskapen. Luther användes ordet salig och saliggöra i vid bemärkelse om allt det som kommer människan till del genom Kristi verk. Den katolska tesen att man med nådens hjälp måste göra goda gärningar för att bli salig motsägs av Luther, som hävdar att "man måste vara salig för att kunna göra goda gärningar", d. v. s. handla utan bitanke på egen vinning. (källa)
2. Sedan medeltiden har olika regler också fastlagts för hur man kan förändra en lag i parlament, riksdagar etc. Efter upplysningstiden har folket och folkrepresentationen som lagstiftare (den så kallade folksuveränitetsprincipen) varit en allt viktigare princip sedan den allenarådande religionen fått minskad makt och religionsfriheten började ses som en mänsklig rättighet – att inte endast en enda allena saliggörande syn på världen skulle ha alla rättigheter, medan andra inte hade det. (källa)
3. Mässoffret (och frågan om prästvigningen) kom att utgöra en av de viktigaste stridsfrågorna under reformationen. Frågan hör intimt samman med läran om rättfärdiggörelsen, frågan om tron allena är saliggörande eller om den enskilde måste samverka med nåden. (källa)
4. Inför omröstningen bedrev franska präster stark propaganda bland befolkningen att den inte fick försumma tillfället att tillhöra "den enda saliggörande kyrkan", d.v.s. den katolska. Samtidigt hoppades svenskarna att befolkningen skulle få bättre levnadsvillkor under Frankrike genom att knytas närmare franska öar i närheten. Vid det ceremoniella överlämnandet var dock befolkningen starkt berörd. Vid halningen av svenska flaggan hördes verop över hela ön och invånare ryckte till sig flaggor som halats från byggnader m.m. och visade sin vördnad. (källa)
5. Allena saliggörande – Om något (det enda) som ska lösa ett problem. (källa)
6. Kristna formuleringar är visio beatifica (latin, 'det saliggörande skådandet'), där "upplysningen" förbereds av en själens "rening" och kontemplation. (källa)
7. Identitetsupplevelse av människa och gudom, upplösningen av distansen mellan dem, har i både islam och i kristendom ansetts som olämpligt, under medeltiden rentav som kätteri. Inom kristen mystik har man därför inriktat sig mot visio beatifica (latin 'det saliggörande skådandet', som ansetts innebära en direkt gudskännedom (latin cognitio dei experimentalis), snarare än en enhetsupplevelse. (källa)