Vad betyder och hur uttalas samdräkt
Samdräkt uttalas sam|dräkt -en.
Samdräkt betyder (åld.) endräkt och samförstånd.
Ordformer och varianter av samdräkt
Singular
- samdräkt
- obestämd grundform
- samdräkts
- obestämd genitiv
- samdräkten
- bestämd grundform
- samdräktens
- bestämd genitiv
Samdräkt är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet samdräkt
Dombrevet eller sammansvärjningsbrevet kom att få en avgörande betydelse vid Stockholms blodbad. Brevet utfärdades den 23 november 1517 av biskoparna Hans av Linköping, Mattias av Strängnäs, Otto av Västerås, Arvid av Åbo, electus Hemming Gadh, riddaren Erik Johansson (Vasa), Kristiern Bengtsson (Oxenstierna) och Holger Karlsson, Bengt Arendsson, Axel Posse, Bengt Abjörnsson, Johan Jönsson, Mogens Gren, Axel Mattsson, Henrik Erlandsson och Bengt Gylta samt "med menige friborne frälsemän över allt riket och borgmästare och rådmän i Stockholm med den menige man och allmoge, fullmäktige för sig och alle andra hemma sittandes, som dem med fullmakt försedde och hit till mötet utsände". I brevet förklarade sig utfärdarna vara överens om att Almarestäket ska rivas och att de aldrig mer vill ha Gustav Trolle som ärkebiskop. För den händelse att de eller någon av deras drabbas av obestånd, bannlysning eller besvär från den romerska kurian för detta lovar utfärdarna att i samdräkt inbördes avvärja all skada och fördärv som detta kan medföra av "påvens gård" eller annorstädes. Den andliga domstol som sammanträdde på slottet Tre Kronor i Stockholm den 8 november 1520 ansåg att då man förbundit sig att hålla samman mot den katolska kyrkans bud gjort sig skyldiga till uppenbart kätteri.
Under åren 1741-57 ledde han den ryska utrikespolitiken, som kom att präglas av hans personliga åsikter. I Frankrike och Preussen såg han Rysslands farligaste motståndare och närmade sig därför Österrike och England. Så länge de båda misstrodda makterna var sinsemellan förbundna var kursen också logisk, men sedan läget efter Aachen-freden 1748 förändrats, var den ohållbar. Då Preussen anslöt sig till England, och Österrike till Frankrike, krävde Rysslands intressen samdräkt med de båda senare, men i sitt blinda franskhat motsatte sig Bestuzjev-Rjumin det nödvändiga alliansslutet, och då detta trots allt kom till stånd 1756, var det förbi med hans auktoritet.
