Vad betyder och hur uttalas samhällsgemenskap
Samhällsgemenskap uttalas sam|hälls|ge|men|skap.
Ordformer och varianter av samhällsgemenskap
Singular
- samhällsgemenskap
- obestämd grundform
- samhällsgemenskaps
- obestämd genitiv
- samhällsgemenskapen
- bestämd grundform
- samhällsgemenskapens
- bestämd genitiv
Plural
- samhällsgemenskaper
- obestämd grundform
- samhällsgemenskapers
- obestämd genitiv
- samhällsgemenskaperna
- bestämd grundform
- samhällsgemenskapernas
- bestämd genitiv
Samhällsgemenskap är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet samhällsgemenskap
Subsidiaritetsprincipen utgår ifrån synen att samhällsgemenskapen byggs underifrån och uppåt. Makten kommer underifrån och det är bara i de fall där en gemenskap inte på ett ändamålsenligt sätt kan sköta och besluta i en uppgift som den skall flyttas till en högre nivå. I de fall en överordnad gemenskap vill överta en uppgift ligger bevisbördan på denna att visa att uppgiften sköts mer ändamålsenligt på den högre nivån. Om den överordnade gemenskapen skulle överta en uppgift trots att så inte är fallet är detta att anse som en kränkning av den underordnade gemenskapens rätt.
Både Kärfve och Elinder hävdar att tillståndet damp är en "socialt konstruerad sjukdom", det vill säga inget som egentligen finns hos personerna utan är ett problem som bara existerar på grund av omvärldens krav på dessa personer. Vidare hävdar de att det tillstånd som kallas damp är en normal avvikelse i det mänskliga beteendet, inte något sjukligt, och att samhället endast behöver denna diagnostik för att sortera barnen till fållor för samhällets behov. Istället för att anpassa samhället till alla tänkbara former av mänskligt beteende och varande låter samhället alltför många barn stigmatiseras av en medicinsk diagnos som i sin tur stöter bort barnet från samhällsgemenskapen. Snarare än medicinsk behandling och läkemedel behöver dessa barn och vuxna en samhällsdiagnos och en anpassning av samhället till alla barns behov. Kärfve och Elinder vidhåller att det mesta av den medicinska forskningen på området är grundat på dålig forskning eller manipulerade data. Elinder ville också studera det låga bortfallet av barn i forskningsmaterialet men nekades detta av Göteborgs universitet.
Anledningen till att de tre verksamheterna samlades under en enda myndighet var att det då ansågs viktigt att hålla samman invandringspolitiken - de regler som anger vilka utlänningar som får besöka eller bosätta sig i Sverige – och invandrarpolitiken. Med invandrarpolitik menades det som gjordes för att de som fått uppehållstillstånd i Sverige skulle komma in i samhällsgemenskapen, till exempel tolkhjälp, svenskundervisning, stöd till invandrarorganisationer med mera.
