Sammanträde Synonymer Betyder Uttal

• konferens
• möte
• sammankomst
• session

Hur används ordet sammanträde

1. Efter överläggningar mellan de fyra stora partierna i riksdagen, tillsattes grundlagsberedningen. Ordförande blev landshövding Valter Åman. Från början inriktade sig beredningen främst på hur parlamentarismen skulle kunna skrivas in i grundlagen samt frågor om kammar- och valsystem. Efter betydande förluster för socialdemokraterna i kommunalvalen 1966 (som påverkade sammansättningen i riksdagens första kammare) kom man också till en uppgörelse om valsättet. I ett delbetänkande i maj 1967 (SOU 1967:26) förespråkades därför ett valsystem som byggde på en nästan exakt proportionalitet över hela landet för partier som hade fått minst fyra procent av de avgivna rösterna. Samtidigt skulle man lägga riksdags- och kommunalval samtidigt, för att på ett annat sätt garantera det så kallade kommunala sambandet. Frågan om hur regering skulle bildas och vilken roll statschefen skulle ha löstes däremot inte förrän i augusti 1971, vid ett sammanträde i Torekov – den framdiskuterade lösningen har kommit att kallas "Torekovskompromissen" och den blev livligt diskuterad redan så snart den hade presenterats. (källa)
2. Motståndarna stämplades som nattmössor, och själva tog sig krigsvännerna namnet hattar. Vid riksdagens sammanträde 1738 visade sig hattarna äga övervikten på Riddarhuset och i borgarståndet. Därmed hade de också majoriteten i Sekreta utskottet, som blev partiets främsta maktmedel. Arvid Horn tvingades avgå och rådets samtliga poster intogs av hattpartiets medlemmar. I denna, Sveriges första homogena partiregering, började hattarna förverkliga sitt program. (källa)
3. Huvudförhandling är det sammanträde vid domstol då det ska avgöras med dom till exempel om den som är misstänkt för ett brott är skyldig. Samtidigt avgörs då vilken påföljd och eller vilket straff det ska bli eller annan rättsverkan. När man i dagligt tal talar om "rättegång" är det oftast huvudförhandlingen som åsyftas. (källa)
4. Under 1700-talet uppstod vedbrist i Sverige. Orsaken var järnverkens stora användning av träbränsle vid framställningen av stångjärn, vilket då var rikets största exportvara. Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan. Dessa öppna spisar släppte ut uppemot 90 procent av värmen genom skorstenen. Viktiga konstruktionsförbättringar skedde efter att Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott den 27 januari 1767 beslutade om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Uppdraget gick till generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. På hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken." Däri beskrevs olika kakelugnstyper som bättre kunde ta tillvara värmen från elden genom slingrande rökgångar, spjäll och luckor. Arkitekten Erik Palmstedt bidrog till kakelugnarnas ökade utbredning genom en skrift med kakelugnsritningar. (källa)
5. Konferens används också för mindre, publika sammankomster, men vanligare kallas dessa seminarier. Ett seminarium har ett överskådligt antal deltagare , där en deltagare under till exempel 45 minuter har en presentation av något ämne, som sedan kritiskt diskuteras av de övriga. Ett seminarium kan vara en del av en konferens. För mer specifika eller mindre möten används också orden sammanträde eller bara möte, men dessa möten kan alltså även dessa betecknas som konferens. (källa)
6. Författningsutredningen 1963 föreslog att ministerråd också i Sverige skulle vara beteckning på ett regeringssammanträde. Den tidigare allmänna beredningen skulle då få sin status höjd från beredningssammanträde inför konselj till ett sammanträde där regeringen formellt fattar beslut. Termen i 1974 års regeringsform, för det sammanträde där regeringen fattar beslut, blev istället helt enkelt regeringssammanträde. (källa)
7. Närvarorätt är den sammanträdestekniska termen för den rätt att närvara vid ett möte eller sammanträde som en person enligt stadgar eller reglemente kan ha. En förening kan till exempel ha regeln att endast betalande medlemmar har närvarorätt. Om det finns personer närvarande vid mötet som naturligt saknar närvarorätt enligt stadgar, eller personer som är inbjudna att närvara som saknar närvarorätt, kan frågan om närvarorätt lyftas genom att inadjungera dessa och därmed tilldela dem närvarorätt. (källa)
8. En ordförande leder arbetet och fördelar ordet på ett sammanträde eller i en organisation. Ordförande kan alltså vara av två slag. (källa)
9. En ordförandeklubba är en klubba som slås mot ett bord eller ett särskilt underlag för att exempelvis påkalla uppmärksamhet, sätta punkt för en diskussion eller slå fast att ett beslut är fattat under någon form av sammanträde. Den används av ordföranden för sammanträdet, till exempel en talman, en domare eller en auktionsutropare. (källa)
10. Inom Svenska kyrkan: En av biskopen utsedd författare till den avhandling som skall diskuteras vid ett officiellt prästmötes sammanträde. Den som utsetts till preses fungerar då även som ordförande i prästmötets förhandlingar. (källa)