Vad betyder och hur uttalas samregera
Samregera uttalas sam|reg|era -de.
Ordformer och varianter av samregera
Aktiv
- samregera
- infinitiv
- samregerar
- presens
- samregerade
- preteritum
- samregerat
- supinum
- samregerande
- presens particip
- samregera
- imperativ
Passiv
- samregeras
- infinitiv
- samregeras
- presens
- samregerades
- preteritum
- samregerats
- supinum
Samregera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet samregera
Enligt Styrbjarnar þáttr Svíakappa ("Tåten om Styrbjörn Sveakämpe") i Flatöboken skall hans egentliga namn varit "Björn", och han krävde sin rätt till halva riket när fadern, som samregerat med Erik, plötsligt dog då han var tolv år gammal, ett krav som han enligt tidens sedvänjor uttryckte genom att sätta sig på sin fars gravhög. Erik ansåg dock honom alltför ung och erbjöd honom att bli medregent om han väntade tills han fyllt sexton, och en annan medregent utsågs under tiden. Han fann sig dock inte i detta och ställde till med bråk, och för att bli av med bråkmakaren gav Erik sin brorson, som han kallade "Styrr-Björn" på grund av hans vildsinthet och stridslystnad, en flotta med 60 skepp och skickade iväg honom på vikingatåg. På sin färd, som han inledde med att bekämpa och besegra den nyvalde medregenten, kom Styrbjörn att inta borgen Jomsborg på ön Wollin där Jomsvikingarna höll till.
Alf och Yngve var två bröder och samregerande svenska sagokungar enligt Snorre Sturlassons Ynglingasaga. De var söner till Alrik. Alf skall ha varit son till Dageid och gift med Bera. Enligt Snorre var Yngve en stor krigare och idrottsman, stark och hård i strid, vacker och god idrottsman, givmild och gladlynt, medan Alf var tyst, stolt och omedgörlig, och satt hemma utan att gå i strid. Yngve hade sönerna Erik och Jörund, Alf sonen Hugleik.
Inge den äldre, även Inge Stenkilsson, död omkring 1110, var kung av Sverige senast från 1080 till omkring 1084 och omkring 1088–1110. Han var son till Stenkil och hans moder var möjligen en dotter till kung Emund den gamle. Han skall enligt Hervararsagan ha samregerat med sin bror Halsten, och ett påvligt brev är ställt till honom och en kung "A", som tolkats som antingen Halsten eller Håkan Röde. Andra källor har dock mot dessa stridiga uppgifter om ordningen de tre kungarna regerade i.
Bakgrunden till upproret mot Magnus Eriksson är en snårig historia. I korthet kan nämnas att Magnus son Håkan Magnusson, kung av Norge, helt sonika lät fängsla sin far beroende på att Magnus inte ville acceptera fredsfördraget vid Greifswald 1361, då Magnus menade att de svenska sändebuden överskridit sina befogenheter. I februari 1362 blev Håkan formellt vald till svensk kung vid Mora sten men kort därefter förlikades far och son och de samregerade Sverige, där Håkan fick sin del av Sverige (området för Skara stift). Under tiden fördes ett kort krig mot Danmark och Valdemar Atterdag men fredsförhandlingar påbörjades hösten 1362. Under dessa förhandlingar valde Håkan att äkta Valdemars dotter Margareta. En anledning till detta kan ha varit för att återfå Skåne. Dock hade de svenska stormännen å Håkans vägnar redan ingått en förlovning med Elisabet av Holstein, en förlovning som nu bröts. Protester utbröt bland stormännen, och situationen eskalerade till ett mer eller mindre öppet uppror. Även den Heliga Birgitta gav luft åt sitt missnöje med Magnus. Till följd härav drevs flera av de ledande stormännen i landsflykt 1363 av kung Magnus.
Kommunpolitiken i Lunds stad präglades under lång tid av politisk samsyn och samregerande mellan de politiska blocken där såväl borgerliga som socialdemokratiska politiker gavs ledande befattningar i kommunen. I samband med kommunsammanslagningen 1974 och Vänsterpartiet kommunisternas inträde till kommunfullmäktige skärptes dock den politiska konflikten mellan blocken. Till följd av Centerpartiets stora valframgång blev lektorn Gösta Lindeberg den första ordföranden för kommunstyrelsen efter sammanslagningen. De borgerliga partierna styrde fram till 1988. Mellan 1982 och 1985 styrdes kommunen dock i minoritet då det nyligen invalda Miljöpartiet inte ville binda sig till något block och var tungan på vågen.
