Scenisk Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet scenisk

1. Jazzdans är en scenisk dansstil som i USA under 1900-talet smälte samman klassisk balett med den svarta kulturens rytmik och musik till jazzbalett, som idag är en vanlig dansform i bland annat revyer, musikaler och musikvideor. (källa)
2. Kantater uppstod i Italien under barocken (1600- och tidigt 1700-tal), till en början utvecklad ur monodin såsom ett slags icke-scenisk opera. De första verk som kan kallas kantater, från början av 1600-talet, var skrivna för en röst med ackompanjemang av generalbas, till exempel cembalo, och ersatte madrigalen som genre. Till skillnad från madrigalen bestod kantaten av recitativ och arior. Med tiden blev det vanligt med stråkorkester till kantaterna. Namnet kantat kom av att stycket var sjunget, och inte spelat (sonata). Med Giacomo Carissimi infördes kantaten till kyrkan (cantata da chiesa), men han skrev också kammarkantater (cantata da camera). (källa)
3. Under 1600-talets slut utvecklades en typ av orkestersvit med scenisk anknytning, som förutom danser också innehöll preludium och melodier från operans och balettens värld. Under 1700-talet skapades många rena orkestersviter utan anknytning till scenkonst. Hit hör Händels Water Music från 1717 och Johan Helmich Romans Drottningholmsmusik från 1744. Under 1800-talet uppkom sviter som var sammanställda av musik från baletter, operor eller skådespel, som användes för att popularisera scenverket. Denna form av svit har varit vanliga även under 1900-talet. Georges Bizets L'Arlésienne-svit från 1872, Tjajkovskijs Nötknäpparsvit från 1892 och Edvard Griegs Peer Gynt-sviter tillhör denna typ av svit. (källa)
4. Regi är samordningen och kontrollen över tillverkningen av en film eller uppsättandet av en teaterpjäs eller annan scenisk konst. Speciellt innefattar regi att tolka manus och instruera skådespelarna och teknikerna därefter. Personen som har ansvaret för regin kallas regissör och har normalt till uppgift att utöva ett starkt inflytande på slutresultatet. (källa)
5. Som kvinnliga konstnärs- och utvecklingsromaner hör Alberte-böckerna till höjdpunkterna i Norges mellankrigslitteratur, och är ett huvudverk i norsk romandiktning över huvud taget. Böckerna visar hur en kvinna kan stå emot yttre press och inre hämningar och följa sin egen väg som konstnär. Sandels prosa är scenisk, men med en delvis bitande ironi. Denna stil renodlar hon i de båda romanerna Kranes konditori (1945, dramatiserad av Helge Krog och även filmatiserad) och Kjøp ikke Dondi (1958). Sandel är också en av Norges absolut främsta novellister, och gav ut fyra rika och varierade samlingar: En blå sofa (1927), Carmen og Maja (1932), Mange takk, doktor (1935) och Figurer på mørk bunn (1949). Hennes Samlede verker 1–7 kom 1952 och Barnet som elsket veier, ett urval av tidigare opublicerade texter, 1973. (källa)