Sedermera Synonymer Betyder Uttal

• därefter

Hur används ordet sedermera

1. Under 1920- och 1930-talen såg samhällsvetenskapliga forskare könsroller (femininitet och maskulinitet) som önskvärda karaktärsdrag hos kvinnor respektive män. Huruvida man var en representativ man eller kvinna ansåg man kunna mäta med personlighetstester. Denna syn på könsroller revolutionerades på 1960-talet genom att feminister hävdade att könsrollerna inte var givna av naturen, utan att de tillskrevs människor av kulturen. Feministerna menade att sådant som att män skulle vara försörjare och kvinnor hemmafruar inte var en biologisk "naturlighet" utan en orättvis idé, då försörjarrollen gavs högre status. Ett genomgående teoretiskt grepp i genusforskningen har sedermera varit att skilja på det biologiska könet (kön) och det socialt konstruerade könet (könsroll). (källa)
2. En viss likhet kan här skönjas mellan Roms rättspraxis och germanernas dito: i ingen av kulturerna såg man lagen som uttryck för en gudomlig vilja, utan lagen utgick från folkets eller en lagstiftande församlings vilja. Lagar ändrades efter människornas diskussioner och val, inte efter en fast idé om vad en eventuell gudom ofelbart slagit fast. Vissa har hos germaner och romare, och den sammansmältning av dessa kulturer som sedermera präglade medeltiden, sett detta som ett ursprung till det sekulära samhällets syn på lag och rätt. Alla källor om specifik rättstillämpning är dock så sena att de hunnit påverkas av romersk rätt. (källa)
3. Gondolen har ett polerat metallbeslag monterat i förstäven, en symbol för en bila (ferro di prua), (som också återfanns i dogens huvudbonad), som sedermera utvecklats till en symbol för Venedig. Under bilan finns vanligtvis sex utskott, som symboliserar stadsdelarna i det historiska Venedig. Årtullens gaffelbeslag (forcola) har en konisk fyrkantig ände som är nedstucken i ett motsvarande hål (trincarino) i relingen akterut på högra sidan. Här lägger gondoljären sin långa åra (rèmo) för vrickning och manövrering av gondolen. Gondolens asymmetriska konstruktion underlättar för gondoljären att hålla rak kurs. Gondoler kan vara rikt utsmyckade på fördäcket och sittbänkarna för passagerare. (källa)
4. Sedermera förvandlade ett musikaliskt inslag lunken från 1860-talets godtycklig vandring/promenad till någon utsiktsplats, till en militärisk marsch och därmed också till en sevärdhet för tillfälliga gäster och befolkningen i trakten. Cellisten och tonsättaren Franz Neruda (1843–1915), en återkommande brunnsgäst, donerade en förgylld lyra på en stång, där det fästats fyra vimplar i de svenska färgerna, som bäras upp av fyra barn. Som ett eget standar, finns också en sidenduk broderad av kvinnliga brunnsgäster sommaren 1894 som en gåva till brunnsintendenten Alfred Levertin, som donerade det till brunnen. (källa)
5. Historiskt har handlare dels varit borgare i städer som också bedrivit handel på marknader. Dels har handlare funnits på landsbygden, så kallade landsköpmän och gårdfarihandlare. Handlare kom sedermera att avse personer på landsbygden som hade lanthandel eller personer i städer som handlade med mindre varor, detaljhandel, medan köpman i större utsträckning kom att beteckna välbärgade borgare, grosshandlare, som bedrev storskalig handel. (källa)
6. Sveriges första Kungl. hoffotograf var Math. Hansen (1823-1905). Omkring 1860 hade han sin ateljé vid Regeringsgatan 28. En annan tidig hovfotograf i Stockholm var den tyskfödde Johannes Jaeger, som i slutet av 1800-talet dokumenterade Stockholms slotts interiörer. Efter att Jaeger flyttat tillbaka till Tyskland 1890 fortsatte Ateljé Jaeger (som sedermera ägdes av bland annat Valentin Wolfenstein) som hovfotograf i ytterligare 60 år. Aron Jonason var hovfotograf åt Oscar II. (källa)