Sekularisera Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sekularisera

1. Den på grund av 1629 års restitutionsedikt inbrytande katolska reaktionen slogs tillbaka av svenskarna, vilkas trupper höll stiftet besatt 1632-1635. Den siste ärkebiskopen var den danske kungen Kristian IV:s andre son, Fredrik, som valdes 1634, men förjagades av svenskarna, vilka 1645 under Hans Christoff Königsmarck tog stiftet i besittning och sedan behöll det. Under fredsmäklingarna i Osnabrück framkastades – antagligen av ambassadören Johan Oxenstierna – det förslaget, att stiftet skulle som furstligt län överlåtas åt Axel Oxenstierna och hans ätt, men genom westfaliska freden 1648 sekulariserades det och tillföll, under titeln hertigdöme, den svenska kronan, i personalunion med hertigdömet Verden, likaså ett sekulariserat biskopsdöme. (källa)
2. /.../Det finns ett Sverige som få känner till: det mångreligiösa Sverige, med nästan en miljon människor för vilka tron spelar en avgörande roll, inte bara någon enstaka helg, utan veckans alla dagar. Framöver kommer vi allt oftare att konfronteras med dessa människor. Kommer vi att klara det, vi som lever i världens mest sekulariserade land? Ett är säkert. Den religiösa kartan stämmer inte längre. Det är dags att uppdatera sig. (källa)
3. Vid reformationen 1536 försvagades Lunds ställning påtagligt sedan de kyrkliga egendomarna sekulariserats. I samband med Freden i Roskilde 1658 blev Lunds stift en svensk besittning, och år 1666 anlades Lunds universitet för att understödja försvenskningen. Inkorporeringen i Sverige vid frihetstidens början, år 1721, ledde inte till någon märkbar förändring för Lund som förblev en perifer och för Sverige obetydlig småstad. Under och i början av 1700-talet drabbades Sverige av krig och svårigheter. Ömsom svenska och danska trupper förlades i staden, 1703 och 1711 härjade bränder och 1712-13 böldpest. Det var en hårt prövad stad som för en tid blev kungasäte. Mellan den 6 september 1716 och 11 juni 1718 residerade Karl XII i professor Hegardts hus vid Södergatan, vilket gjorde att Lund blev Sveriges de facto huvudstad under dessa år. (källa)
4. Ungefär 70 % av befolkningen är romerska katoliker, 6–7 % muslimer (främst sunniter), 1,5 % protestanter, 1 % judar, buddhister, med flera. Trots dessa till synes höga siffror är Frankrike i allra högsta grad ett sekulariserat land och religionsutövning är inte vanligare än i till exempel Sverige. Kyrkan är strängt separerad från staten genom den konfessionslöshet (på franska laïcité) som är ett arv från franska revolutionen. (källa)
5. Julen är en kristen högtid (från början firades vid samma tid en hednisk högtid, som sedan togs över av kristendomen, då man i det förkristna Norden drack julöl till gudarnas minne.) Bibeln berättar om hur Jesus fick presenter av de vise männen, men seden att utdela julklappar har på många platser kommit att sekulariseras och omfatta även personer utan anknytning till den kristna tron. (källa)
6. Kyrkan övertog vid övergången till medeltiden antikens utbildningsarv, vilket primärt fördes till klosterskolor. Omkring 700-talet började stora kyrkor uppföras i Europa, domkyrkor eller katedraler, där prästutbildning gavs. Den äldsta domkyrkoskolan grundades av Krodegang (död 766) i Metz. I syfte att förbättra det prästerliga levernet i sitt stift, anordnade han ett stort hus (domus, varav "domkyrka") där prästerna skulle bo tillsammans med honom och lära sig vissa regler för sitt uppförande. Tillsammans undervisade de pojkar som avsåg att bli präster. Karl den store gjorde skolformen och medföljande domkapitelindelning till norm i hela det frankiska riket, varifrån det spreds. Det förekom likartade skolor i andra städer än biskopsstäderna, kallade stiftsskolor. Nordens äldsta katedralskola är katedralskolan i Lund, som grundades 1085 genom en donation av Knut den helige, Lund tillhörde då Danmark. Sveriges äldsta katedralskola är så vitt källorna kan förtälja katedralskolan i Linköping som finns omnämnd under mitten av 1200-talet. På 1200-talet fanns svenska katedralskolor i Uppsala, Skara, Linköping, Växjö, Västerås, Strängnäs och Åbo. De svenska katedralskolorna sekulariserades successivt efter reformationen, och övergick i läroverk, sedermera gymnasieskola. (källa)
7. År 1934, under Kemal Atatürk, sekulariserades Hagia Sofia och blev museum. Mosaikerna togs dock inte fram och byggnaden tilläts förfalla. (källa)
8. Staden med dess slott och borglän lydde från 1200-talet fram till reformationen på 1500-talet under biskopsdömet Merseburg. När detta sekulariserades på 1560-talet blev Lützen del av Kurfurstendömet Sachsen. (källa)
9. I ett nytt krig mot orden (1519 -25) hävdade Polen sin överlägsenhet, och i freden erkändes dess länshöghet, samtidigt med att ordensområdet sekulariserades. Den också i Westpreussen hastigt kring sig gripande lutherska reformationen blev strängt förföljd. 1526 konsoliderades Polens statsområde genom inkorporering av Masovien, som dittills styrts av piastiska länsfurstar. Dess huvudstad Warszawa blev med tiden också Polens. (källa)
10. Vittnesed avlades tidigare enligt äldre svensk rätt enligt regeln "vid Gudi och hans heliga evangelium", men av jude då "vid Gud och hans heliga lag" (jfr lagen den 30 oktober 1885 angående lydelsen av judes edliga förpliktelse). Vittneseden sekulariserades delvis 1948, och skall numera enligt Lag (1975:1288), intagen i rättegångsbalken, avges med följande ordalydelse: "Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete, att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra.". Denna vittnesed används vid brottmål och läses av domaren och repeteras därefter av vittnet vilken ska tala under ed. Varken tilltalad eller denne närstående personer talar normalt under ed i ett brottmål, då detta inte anses förenligt med bland annat principen ne bis in idem (ej två gånger i samma sak) eller rätten till en rättvis rättegång. Hade även tilltalad och denne närstående talat under ed skulle detta medföra att en tilltalad genom sitt försvar straffas ytterligare en gång, vilket ej ansetts önskvärt. Att under ed bryta mot edens ordalydelse medför straffansvar enligt bestämmelserna om mened. (källa)