Seminarist Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet seminarist

1. Ibland kallade akademiska seminarier, har i syfte att väcka och leda de studerandes självverksamhet och därigenom hos dem utbilda förmågan till självständigt vetenskapligt tänkande. I motsats till lektioner eller föredrag, så kännetecknas seminarier av en större interaktivitet mellan seminarieledare och seminarister, studenter, samt mellan deltagarna. Dessa sitter i små täta grupper (5-20 deltagare), med övningar, diskussioner och kortare presentationer av studenter (lärande genom att själv undervisa). Seminarieperioderna avslutas ofta i en uppsats eller att man individuellt genomför en skriftlig tentamen. Pedagogik och didaktik är de vetenskapsfält som studerar effektiviteten av undervisning och lärandet i seminarier. I verkligheten på många fakulteter är antalet ofta runt 40 deltagare, och ibland upp till 100 studenter. Många föredrag kallas felaktigt för seminarier. Ibland görs en distinktion mellan inledande seminarier för nybörjare i de grundläggande studierna och de med andra resurser, djupgående och mer avancerade seminarier för doktorander. Förberedande övningar eller moment inför ett seminarium kan kallas proseminarium och otvungna möten, samkväm, efteråt för postseminarium. (källa)
2. Eftersom Jovans fru inte tyckte om sin makes yngre bror ordnade Jovan så att Gavrilo fick inackorderas hos en tvätterska som hyrde ut rum till skolelever. Tvätterskans son var Danilo Ilić, en fyra år äldre seminarist som Gavrilo snart blev mycket god vän med. Ilić var medlem i det revolutionära ungdomssällskapet Unga Bosnien och hade en bokhylla full med litteratur om ryska revolutionen 1905. Detta väckte Gavrilos intresse och snart blev han också medlem i Unga Bosnien. (källa)
3. Nielsen blev 1851 seminarist och 1854 skollärare, från 1866 i närheten av Aarhus. Under märket Knud Skytte skrev han Jydsk bondeliv (3 samlingar berättelser, 1867-74), Landsbyfolk (1877) och Fra Østjylland (1881), som funnit en stor läsekrets, samt en mera kulturhistorisk skildring Træk af haandværkerlivet i ældre tider (1877). Emil Elberling skriver i Nordisk familjebok: "Han har en respekterad plats i skollärarlitteraturen vid sidan af A. Nielsen och Thyregod.". (källa)