Silververk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder silververk, varianter, uttal och böjningar av silververk

Silververk synonym, annat ord för silververk, vad betyder silververk, förklaring, uttal och böjningar av silververk.

Vad betyder och hur uttalas silververk

Silververk uttalas silver|verk och är ett substantiv.

Ordformer av silververk

Singular

silververk
obestämd grundform
silververks
obestämd genitiv
silververket
bestämd grundform
silververkets
bestämd genitiv

Plural

silververk
obestämd grundform
silververks
obestämd genitiv
silververken
bestämd grundform
silververkens
bestämd genitiv

Silververk är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet silververk

  1. Fram till 1659 beboddes området kring Kvikkjokk enbart av samer. När det 1659 blev känt att det fanns silverhaltig malm på fjället Silbbatjåhkkå (Kedkevare), fem mil nordväst om Kvikkjokk, blev detta startskottet för en inflyttning av svensktalande arbetare, tjänstemän och predikanter. En hytta byggdes vid Gamájåhkås forsar, och den första silversmältningen ägde rum 1662. År 1672 påbörjades även gruvbrytning på Álggávárre (Alkavare) drygt två mil nordost om Kedkevare. Gruvorna och hyttan kallades med ett gemensamt namn för Luleå silververk. (källa)
  2. Efter nedläggningen av bruket konstaterade landshövding Johan Graan i en skrivelse till Kammarkollegium att många av de samer som skött transporterna åt Piteå silververk hade blivit alldeles utblottade. (källa)
  3. Rørdam tog 1841 preliminärexamen och studerade under några år bergsvetenskap vid universitetet i Kristiania, dock utan att underkasta sig ämbetsexamen med undantag för provet i proberkonst, som han avlade 1847. Åren 1849 och 1850 liksom 1854, 1858 och 1859 företog han med offentliga resestipendier geologiska undersökningar, främst av erratiska fenomen, omkring Oslofjorden och av friktionsfenomen på Norges sydkust. Åren 1851–1857 var han lärare vid den Tordenskjoldska borgarskolan i Holmestrand. Sistnämnda år anställdes han som aspirant vid Kongsbergs silververk, där han förblev till 1861 och där han tog praktisk bergsexamen. Senare, till 1865, förestod han en privat silvergruva i Numedal (Anna Sofie gruvas distrikt) för ett brittiskt bolag. År 1866 blev han föreståndare för Jarlsberg verk vid Drammen, vars från äldre tid kända gruvdrift (på silverhaltig blymalm) samma år återupptogs av ett norsk-brittiskt intressentskap. År 1875 blev detta verks drift åter inställd och han levde därefter på en privat egendom i Skoger till 1879, då han blev föreståndare för Dragset kopparverk i Orkedalen. (källa)
  4. Under Karl XII:s försök att erövra Norge 1716 stod vid Harestua i bergspassen i södra Hadeland ett slag mellan hadelänningar och svenska karoliner. En minnessten har följande text: "Gregers Granavolden og 60 bönder af Hadeland kjaempede her i 9 timer mod oberst grev Axel Löwen og 600 svenske ryttere 27 marts 1716." Svenskarna var utkommenderade för att ta över Kongsbergs silververk. Som tack för sina insatser erhöll Gregers Granvolden kunglig rätt att bedriva gästgiveri invid Søsterkirkene. Än i dag finns "Gregersstuan" bevarad på denna plats. (källa)
  5. Järnmalmsförekomsten i Masugnsbyn upptäcktes 1642, enligt traditionen av bonden Lars Larsson Lasu från Junosuando som under en ekorrjakt lade märke till att hans järnskodda pilspets fastnat vid ett magnetiskt stenblock. Borgare från Torneå fick privilegiebrev på exploateringen och genomförde brytning och provsmältning med lovande resultat. Det visade sig emellertid vara svårt att transportera material och proviant från Torneå till gruvområdet, en sträcka på drygt 25 mil, varför borgarna bad att få återlämna alla sina privilegier 1646. Projektet övertogs av utifrån kommande intressenter, nämligen Arendt Grape, född i Lübeck men verksam som köpman i Stockholm, och hyttmästaren Jacob Pfundt, som varit verksam vid Nasafjälls silververk. Grape och Pfundt fick ett nytt privilegiebrev enligt vilket traktens bönder och samer skulle hjälpa till med transporter och vedhuggning. Vidare fick bruksägarna rätt att uppföra masugn, hamrar och andra nödvändiga verk, samt att utnyttja strömmar, skog, ängsmarker med mera upp till ett par mils avstånd från bruket. (källa)
  6. Nasafjälls silververk (nedlagd). (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.