Vad betyder och hur uttalas simsnäppa
Simsnäppa uttalas sim|snäppa.
Ordformer och varianter av simsnäppa
Singular
- simsnäppa
- obestämd grundform
- simsnäppas
- obestämd genitiv
- simsnäppan
- bestämd grundform
- simsnäppans
- bestämd genitiv
Plural
- simsnäppor
- obestämd grundform
- simsnäppors
- obestämd genitiv
- simsnäpporna
- bestämd grundform
- simsnäppornas
- bestämd genitiv
Simsnäppa är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet simsnäppa
Häckningen inbegriper vanligtvis någon sorts parningslek, som oftast utförs av honan. De flesta uppvisningar är ganska enkla och innehåller någon sorts sång. Vissa uppvisningar är dock ganska utarbetade. Beroende på art kan dessa omfatta trumning med vinge eller stjärt, dans, flyguppvisningar eller gemensam lek. Honorna är vanligen de som driver partnervalet, men hos de polyandriska simsnäpporna är detta omvänt: mer enkelt färgade hanar väljer bjärt färgade honor. Partnerna genomför vanligen matning, näbbkontakt och putsning med varandra, i allmänhet efter att fåglarna har bildat par och kopulerat.
Utöver detta råder det även olika åsikter vilka släkten som ska ingå i vilka underfamiljer och tribi. Enligt den klassiska taxonomin är det vanligt att dela upp familjen i underfamiljerna, Tringinae, roskarlar (Arenariinae), simsnäppor (Phalaropodinae), morkullor (Scolopacinae), beckasiner (Gallinaginae) och Calidrinae. Av dessa underfamiljer är det ofta bara Tringinae som delas upp i tribi och dessa är: spovar (Numeniini), Tringini och Prosoboniini.
Fjällpiparen vistas på sina häckningsplatser från mitten av juni till mitten av augusti. Boet läggs i en enkel urgröpning direkt på marken på platser med kort vegetation. Den lägger ofta fyra päronformade ägg. Fjällpiparen har så kallad omvänd könsordning, som exempelvis simsnäpporna. Det är honan som har den färggrannare fjäderdräkten, försvarar reviret och flyttar först, medan hanen tar hand om merparten av ruvningen och vården om ungarna.
Fågelvärlden är utomordentligt rik, vad havsfåglar beträffar, av vilka en del i stora skaror bebor fågelfjällen. Av dessa kan anföras spetsbergsgrisslan, tobisgrisslan, alkekungen, lunnefågeln, tretåiga måsen, ismåsen, havstruten, vittruten (kallas lokalt för borgmästaren) och stormfågeln. Vidare finns tre olika labbar, silvertärnan och smålommen. Av andfåglar förekommer tre gåsarter, spetsbergsgåsen, prutgåsen och, sällsynt, den vitkindade gåsen. Ejdern häckar i stor mängd på de mindre öarna. Praktejdern och alfågeln förekommer sparsamt. Av vadare är skärsnäppan vanlig, medan däremot den brednäbbade simsnäppan, större strandpiparen och roskarlen är mindre vanliga. Av landfåglar kan nämnas fjällripan och fjällugglan, som är stannfåglar, samt snösparven, som på vintrarna flyttar söderut.
Bland snäpporna ingår Xenus i en klad tillsammans med simsnäppor (Phalaropus), drillsnäppor (Acitis) samt gråsnäppor och storsnäppor (Tringa), troligen närmast de förstnämnda. Tereksnäppan skilde sig förmodligen från sina närmsta släktingar under sen oligocen, grundat på genetiska skillnader och fossil från förmodade Tringa-vadare och simsnäppor från övergångsperioden mellan oligocen och miocen för ungefär 22–23 miljoner år sedan. Många fynd av basala fossil från denna klad har återfunnits i Eurasien, vilket tyder på att tereksnäppans utvecklingslinje härstammar från detta område. Möjligen isolerades den när resterna av Turgajhavet torkade upp, vilket skedde vid denna tid.
Platsen är välkänd för fågelskådare främst för sina flyttfågelsträck. Ejdersträcket på våren och det mer blandade sträcket på hösten är väldigt spektakulärt. Genom åren har en hel del rariteter setts, bland annat praktejder, alförrädare, vitnackad svärta, tretåig mås, tärnmås, smalnäbbad simsnäppa, bredstjärtad labb och storlabb.
Stäpplöpare (Pedionomus torquatus) är en unik och hotad fågel som placeras i en egen familj, Pedionomidae. Den är endemisk för Australien. Precis som hos vissa andra vadare, exempelvis rallbeckasiner och simsnäppor, är det honan som har den färggrannaste fjäderdräkten och som uppvaktar hanen. Stäpplöparen är också polyandrisk.
