Självförakt synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas självförakt

Självförakt uttalas själv|för|akt.

Ordformer och varianter av självförakt

Självförakt är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet självförakt

Till självdestruktiviteten förs å ena sidan handlingar som personen på ett direkt sätt, och med flit, avser skada sig med, ett så kallat självskadebeteende, vilket kan ta sig uttryck i självstympning, att skära sig själv, med mera. Å andra sidan förs mer komplexa strukturer till självdestruktiviteten, det vill säga sådant som livsstil, tankemönster och livsval som leder till att personen låter sig förtryckas, skadas, såras eller utnyttjas. Det senare kan innefatta drogmissbruk, att ständigt söka sig till förhållanden där man blir förtryckt eller skadad, masochism, med mera. Självdestruktivitet brukar förklaras som uttryck för självförakt eller låg självkänsla, och sättas i relation till dödsdriften och aggression.

Doktor Glas är romanens huvudperson och står i handlingens centrum. Han är en skarpsynt iakttagare, både av människorna i sin omgivning och av sig själv. Ofta tycker han inte om det han ser. Han är inte nöjd med sitt utseende och inte heller med sitt inre. Trots att Glas känner sig intellektuellt överlägsen, karakteriseras han av självförakt. Han genomskådar sig själv lika mycket som andra. Doktor Glas är intresserad av vetenskap, bland annat psykologi, och betraktar följaktligen människorna på ett vetenskapligt sätt. Glas analyserar också sina egna drömmar. Han ser dem som uttryck för det omedvetna och tror att hjärnan arbetar självständigt under drömmen. Mordet sker slutligen halvautomatiskt, mycket snabbt och kliniskt yrkesmässigt, precis så som det skett i hans drömmar.

Tonys närmaste familj innefattar hans mor Livia (Nancy Marchand), systrarna Janice (Aida Turturro) och Barbara (Nicole Burdette och Danielle Di Vecchio), farbrodern Corrado "Junior" Soprano (Dominic Chianese) och kusinerna Tony Blundetto (Steve Buscemi) och Christopher Moltisanti (Michael Imperioli). Livia är den förslagna och intrigerande modern som är inkapabel att visa kärlekskänslor och överför sitt självförakt på sin omgivning. Dr. Melfi spekulerar i att Livia lider av någon form av borderline och en narcissistisk personlighetsstörning. Tonys obesvarade moderskänslor följer honom i vuxen ålder och ger Tony betydande personliga och professionella problem. Junior är Tonys företrädare på posten som maffiafamiljens överhuvud och kämpar för att behålla sin kvarstående makt, ibland tillsammans med den manipulerande Livia. De båda iscensätter ett slarvigt mordförsök på Tony under säsong ett, vilket leder till ett spänt förhållande mellan Tony och hans farbror under resten av serien. Janice gav sig av till Seattle för att leva hippieliv i unga år, men återvänder till familjen flera år efteråt och inleder förhållanden med några av Tonys mannar. Barbara vill helst inte ha med familjen att göra, har skaffat en egen familj tillsammans med affärsmannen Tom Giglione och träffar huvudsakligen sina syskon bara vid begravningar och andra familjesammankomster. Tony Blundetto växte upp tillsammans med Tony men åkte sen in på ett långt fängelsestraff. Efter sin frigivning i säsong fem försöker han leva lagligt, men dras mot sin vilja tillbaka in i brottsligheten. Tony Soprano har ett speciellt förhållande till Christopher, vars far Dickie mördades när Christopher var mycket ung, och ser honom närmast som sin brorson och protegé.

Självförakt på Engelska

self-loathing