Vad betyder och hur uttalas sjukpensionera
Sjukpensionera uttalas sjuk|pens|ion|era -de.
Ordformer och varianter av sjukpensionera
Aktiv
- sjukpensionera
- infinitiv
- sjukpensionerar
- presens
- sjukpensionerade
- preteritum
- sjukpensionerat
- supinum
- sjukpensionerande
- presens particip
- sjukpensionera
- imperativ
Passiv
- sjukpensioneras
- infinitiv
- sjukpensioneras
- presens
- sjukpensionerades
- preteritum
- sjukpensionerats
- supinum
Perfekt particip
- sjukpensionerad en
- ~ + subst.
- sjukpensionerat ett
- ~ + subst.
- sjukpensionerade den/det/de
- ~ + subst.
Sjukpensionera är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet sjukpensionera
Andersen växte upp i en liten by i väst-Jylland som son till byns skollärare. Han gick ut realskolan med usla betyg och arbetade som lantarbetare ett år. Sedan utbildade han sig först till slöjdlärare och tog också lärarexamen 1962. Han arbetade som lärare till 1973, då hans astma tvingade honom att sjukpensionera sig. Han blev då författare på heltid. Han var också verksam som målare, skulptör och tidningsskribent. Medan han var lärare skrev han sina första berättelser (Tako blir jägare om en indianpojke och Överfallet om vikingar), då han tyckte att han saknade lämpliga böcker för lässvaga elever.
Efter riksdagsarbetet återvände Rönn-Christiansson till sjukhustvätten, men fann arbetet för tungt och sjukpensionerades. Hon fann dock snart en ny utkomst inom Arbetarnas bildningsförbund, en organisation som annars inte gjort sig känd för att rekrytera kommunister. Där kom Rönn-Christiansson sedan att arbeta livet ut. En av hennes styrkor var förmågan att förena politiska studier med praktisk handling, mellan cirkelträffarna fick deltagarna i uppgift att sprida det de lärt sig i andra miljöer, och återkoppla till cirkeln kring responsen. 1949–1956 var hon nämndeman i Göteborg.
Tiilikainen var anställd vid det statliga alkoholmonopolet innan han 1935 började som frilans vid Rundradion. Med tanke på de olympiska spelen vintern och sommaren 1940 anställdes han 1939 som ordinarie reporter och andre man efter legendariske Martti Jukola. Tiilikainen fortsatte vid radion tills han sjukpensionerades före uppnådda 60 år. Han svarade främst för idrottsreportage med simning, skidsport och friidrott. Hans reportage från tolv olympiska spel, otaliga VM och EM och landskamper gjorde honom rikskänd. Under andra världskriget var Tiilikainen frontreporter och chef för Aunus radio 1941–1944. I slutet av 1944 blev han svårt sårad med invaliditet som följd.
