Vad betyder och hur uttalas sjukstuga
Sjukstuga uttalas sjuk|stuga.
Ordformer och varianter av sjukstuga
Singular
- sjukstuga
- obestämd grundform
- sjukstugas
- obestämd genitiv
- sjukstugan
- bestämd grundform
- sjukstugans
- bestämd genitiv
Plural
- sjukstugor
- obestämd grundform
- sjukstugors
- obestämd genitiv
- sjukstugorna
- bestämd grundform
- sjukstugornas
- bestämd genitiv
Sjukstuga är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet sjukstuga
Sjukstuga var tidigare benämningen på en mindre, kommunal eller enskild inrättning för sluten men mindre krävande sjukvård, ursprungligen avsedd för mindre bemedlade patienter.
Verksamheten var först reglerad i 1901 års sjukstugestadga, som föreskrev att det vid sjukstugan skulle finnas högst 24, högst 30 vårdplatser, där vården skulle ske enligt lasarettsstadgan.
Senare reglerades verksamheten av sjukhuslagen från år 1940. I denna stadgades att en sjukstuga högst skulle bestå av 30 vårdplatser. Dock kunde man med Medicinalstyrelsens medgivande få inrätta ytterligare 20 vårdplatser. Sjukstugan kallades då större sjukstuga. Tidigare har det funnits sjukstugor på över 70 platser, de sista (1942) i Nässjö, Gislaved, Bäckefors, Kristinehamn, Säffle, Lindesberg, Domnarvet, Lima, Tärnaby, Vilhelmina och Kiruna. Dessa har lagts ned eller ombildats till sjukhus eller till distriktsläkarmottagningar/vårdcentraler.
Vid sjukstugan var en sjukstugeläkartjänst inrättad. Så gott som alltid hade denne läkare kirurgisk utbildning. Verksamheten var "odelad", d.v.s. att kirurgisk och invärtesmedicinsk verksamhet inte var åtskild. Röntgenavdelning och laboratorium fanns. Den kirurgiska verksamheten kunde vara omfattande, men jämfört med lasaretten förekom framför allt mindre operationer där.
År 1947 saknades sjukstugor i följande län: Stockholms, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs, Skaraborgs och Västernorrlands.
Idag lever begreppet sjukstuga kvar som beteckning på ett antal vårdcentraler inom Västerbottens läns landsting, nämligen sjukstugorna i Dorotea, Malå, Sorsele, Storuman, Tärnaby, Vilhelmina och Åsele. På sjukstugorna finns till skillnad från de övriga vårdcentralerna i landstinget vårdplatser samt röntgenapparat. Sjukstugorna är bemannade med minst en sjuksköterska dygnet runt där akutmottagning bedrivs.
C.G. Sundell: Sjukstugorna och deras verksamhet. I: Svenska sjukhus, första delen, s. 289 ff. Bokförlaget Gothia AB, Stockholm 1948.
Sjukstugor, Västerbottens län landsting.
