Sjuttonhundratalet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sjuttonhundratalet

1. Den tidigmoderna stående franska armén rekryterade i princip sitt manskap genom värvning. Svårigheterna att i krigstid anskaffa tillräckligt antal rekryter gjorde att under sjuttonhundratalet ungefär 15 % av truppen rekryterades utomlands och tjänstgjorde i tyska, schweiziska, irländska och andra främlingsregementen. De krigstida avgångarna kompletterades även genom att hela eller delar av den genom utskrivning uppställda milisen överfördes till den stående armén. De krigstida nyrekryteringarna bestod därför till 20-50 % av utskrivna, inte värvade soldater. Under Ludvig XIII uppmuntrades adeln att ta anställning som meniga soldater, men när den franska armén kraftigt växte under Ludvig XIV blev de flesta adelsmän officerare. Under sjuttonhundratalet blev det uttryckligen förbjudet för frälset att tjänstgöra som manskap. Nästan nio av tio inhemskt rekryterade soldater hämtades från allmoge och arbetarklass under sjuttonhundratalet, medan en tiondedel kom från det lägre borgerskapet. Den högre borgarklassens och adelns sönder var även representerade i soldatleden, men i allt mindre antal. Både det lägre borgerskapets och de högre samhällsklassernas andel av det värvade manskapet avtog under sjuttonhundratalet. Ungefär en tredjedel av de meniga soldaterna var födda i städerna, resten på landsbygden. (källa)
2. Med hammarklaver betecknar man ofta ett piano av sjuttonhundratalsutformning, möjligen också inklusive Beethovens tid. Det är således ett stränginstrument, vars strängar, till skillnad från cembalons och klavikordets, anslås med hammare. Namnet är ett översättningslån från tyskans Hammerklavier och är ett av flera tidiga namn på pianot som då användes om varandra. Det har återupptagits i svenskan under nittonhundratalets senare hälft, då det ökande medvetandet om egenarten i vad man brukar kalla "äldre" musik, i det här fallet från före romantiken, medförde ett behov av att skilja sjuttonhundratalets pianotyp från den moderna. (källa)
3. Menuett är en dansrytm i lugn tre fjärdedelstakt, som oftast dansats som pardans men även förekommit som gruppdans. Namnet menuett är franska, menuet kommer ursprungligen från ordet menu, liten. Namnet syftar troligen på menuettens korta steg, pas menus. Vid sin höjdpunkt under sjuttonhundratalets förra hälft var menuetten elegant, sirlig och ceremoniell. (källa)
4. Diplomatiska revolutionen var namnet på den ändrade allianspolitik som fullständigt omvandlade den tidigare maktbalansen i Europa under år 1756. Den var en del av sjuttonhundratalets rådande internationella allianspolitik, som under seklets gång omvandlades för att bevara maktbalansen i Europa. Genom detta fördrag bröt Storbritannien och Österrike sin tidigare allians, och den nya maktbalansen kom att handla om de tidigare ärkefienderna Österrike och Frankrike i allians med Ryssland, mot en allians mellan Storbritannien och Preussen. Genom detta fördrag kom allianserna från Österrikiska tronföljdskriget bli de omvända under sjuårskriget. Fördraget skapades genom Det första fördraget i Versailles 1 maj 1756 och Det första fördraget i Versailles 1 maj 1757. (källa)
5. Olika grosshandlare var därefter ägare - först av dessa var Fredrik Hammaren (1846) och därefter vinhandlaren Carl Emil Billquist (1817-1895) som tillträdde 1856 och omgående lät bygga ut- och om huset efter ritningar av Adolf Edelsvärd. Författarinnan Octavia Carlén skriver sin bok "Götheborg och dess omgifningar" från 1869, att "Det inre är orneradt i sjuttonhundratalets stil, med inboiserade speglar upphöjda ornamenter m. fl. prydnader. -- Nuvarande ägaren, grosshandlaren Billqvist, har, med vördnad för det gamla, i det fordna skicket återställt flera af rummen, hvijka af någon förutvarande ägare blifvit moderniserade.". (källa)
6. Tidigt på sjuttonhundratalet uppfann engelsmannen John Kay (1704–1764) den flygande skytteln så att vävare kunde producera material mycket snabbare än tidigare. Även om detta löste ett problem, skapade det ett annat: garnet spanns fortfarande för hand, en tråd i taget, och man kunde inte hålla jämna steg med den efterfrågan som skapades av Kays nya vävstol. På grund av den ökande efterfrågan på garn, utfäste Royal Society of Arts ett pris till alla som uppfann en snabbare maskin för att spinna garn. Den första att vinna det priset var James Hargreaves. (källa)
7. Sociala förhållanden i den brittiska armén 1750-1815 behandlar befälsstruktur, karriärvägar och befälets klasstillhörighet i den brittiska armén från mitten av sjuttonhundratalet till Napoleonkrigens slut. Den brittiska armén var en värvad armé. De flesta soldater var unga män från de lägsta samhällhällsklasserna som inte kunde finna sin försörjning på den civila arbetsmarknaden. Underofficerarna utgjordes av befordrade soldater från manskapsklassen och delade därför deras sociala bakgrund. Läskunnighet var ett grundläggande krav och för högre underofficerstjänster krävdes även skriv- och räknekunnighet. Ungefär tio procent av officerskåren utgjordes av befordrade underofficerare, men de flesta officerare kom från de högre samhällsklasserna. Aristokratin och gentryn var överrepresenterade i de högsta graderna, men de flesta officerare kom från en bakgrund av mindre jordägare eller var söner till präster, advokater, läkare eller framgångsrika köpmän. Ackordssystemet var den mekanism som möjliggjorde den sociala sorteringen inom officerskåren. (källa)
8. England var - vid sidan av Nederländerna - unikt genom den stora medelklass som fanns. Under sjuttonhundratalet frigjorde sig medelklassen från den klientekonomi som tidigare existerat, då man var beroende av de högre klassernas lyxkonsumtion för sina inkomster. Framgångsrika medelklassmänniskor strävade efter att höja sig till gentryns nivå genom att köpa jordegendomar. Ett annat sätt för rika köpmän att höja sina arvingars sociala status var genom att gifta bort sina döttrar med någon ur aristokratin vars ätt behövde en kapitalinjektion. Det högsta skiktet inom medelklassen hölls samman genom ingiften och gemensamma investeringar. Någon politisk klassgemenskap fanns inte. De korporationer och intressegrupperingar som fanns hade bara den egna lilla gruppens väl som mål. (källa)
9. Soldatslavar i Ryssland var ofria krigsmän i de stora och medelstora jordägarnas tjänst. De existerade från början på femtonhundratalet till början på sjuttonhundratalet. (källa)
10. Norrländskt fromhetsliv på sjuttonhundratalet (1919). (källa)