Skattlägga synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas skattlägga

Skattlägga uttalas skatt|lägga , böjs som lägga.

Ordformer och varianter av skattlägga

Skattlägga är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet skattlägga

Lägenhetsbebyggelse kan vara "lämningar efter mindre bebyggelseenhet (jordbruksenhet), som inte skattlagts (lämningarna kan bestå av husgrunder, kulturlager eller andra anläggningar)".

Det finns många olika förklaringar till namnet. Tillägget till Hervarsagan gav en uppgift att det skulle berott på att han bars i ett "sköte" (ett veck av en klädnad). Vanligen sätts det i samband med ordet "skatt": antingen att han skattlade jorden (Hans Hildebrand), eller att han var skyldig att betala tribut till någon annan. Vem denne person i så fall skulle vara har det funnits flera förslag på: Påven (i form av Peterspenning, uppfattningen har framförts av Olaus Petri och Henrik Schück) hans son Anund Jakob (Adolf Schück), Sune Lindqvist föreslog att det rörde sig om ärkebiskopen av Hamburg-Bremen, Peter Sawyer att det var Sven Tveskägg, och att det snarast var ett symboliskt underordnande. En variant är att istället att tolka "skatt" som om det hade med hans myntning att göra. Lars Lagerqvist satte det i samband med inskriften "sceat" på en del av hans mynt. Toni Schmid föreslog att det istället kom från skötningen av Husaby till biskopsstolen. En urgammal högtid när fastigheter bytte ägare, där ett stycke jord placerades i skötet på en sittande person, kan också ha spelat in.

År 1835 sålde Per Zachrisson sin hälft av nybygget till sin son Johan Persson, som 1837 fick tillstånd att bosätta sig i Talliden. Olof Zachrisson sålde sin del år 1843 till sin son Olof Olofsson, som blev den förste åbon i Kattisberg. I början av 1870-talet delades de två fastigheterna definitivt och skattlades.

När Risträsks krononybygge skattlades 1812 hette innehavaren Per Andersson. Denne var då innehavare av åker för en tunnas utsäde av korn på "mager och frostländig jord" och hade tillräckligt med naturslåttermarker för att kunna föda en häst, sex–sju kor och ytterligare några småkreatur över vintern. Nybygget hade tillgång till gott mulbete, husbehovsskog och fiskevatten. Det skattlades till 3/16 mantal.