Vad betyder och hur uttalas skeppslag
Skeppslag uttalas skepps|lag -et; pl. skeppslag.
Skeppslag betyder i t.ex. Roslagen.
Ordformer och varianter av skeppslag
Singular
- skeppslag
- obestämd grundform
- skeppslags
- obestämd genitiv
- skeppslaget
- bestämd grundform
- skeppslagets
- bestämd genitiv
Plural
- skeppslag
- obestämd grundform
- skeppslags
- obestämd genitiv
- skeppslagen
- bestämd grundform
- skeppslagens
- bestämd genitiv
Skeppslag är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skeppslag
Hamna (fornsvenska hamna, hampna, hafna) är en enhet jämte skeppslag i ledungsorganisationen, och är ett begrepp som förekommer i svenska äldre lagtexter såsom landskapslagar. Ordet betyder ungefär årtull och avser en grupp bönder som hade att ansvara för en man och hans utrustning vid bemanning av ledungsskepp.
I Norden användes häradsnamnet i hela Danmark, i södra Norge och i de svenska götalandskapen, medan namnet hundare var utmärkande för svealandskapen. I dessa förekom väl även benämningen härad, men betecknade en socken eller mindre bygd. Benämningen hundare undanträngdes under unionstiden av ordet härad. I Bergslagen använde man i stället benämningen bergslag och i Roslagen skeppslag. I de norrländska landskapen infördes däremot aldrig någon häradsindelning, och i Dalarna har endast ett härad funnits (Folkare härad, som dock möjligen tidigare kan ha tillhört Västmanland). Hela Dalarna kallades Dala hundare.
I Götaland och större delen Svealand baserades tingslagsindelningen på den urgamla indelningen i härader (på vissa håll kallade skeppslag eller bergslag). I Norrland och Dalarna (sånär som på Folkare härad) fanns däremot inga härader, utan tingslagen byggde direkt på sockenindelningen.
Kulla socken – socken i Uppland ingick i Åkers skeppslag namnändrad 1886 till Roslags-Kulla socken Kulla landskommun – en tidigare kommun i Stockholms län namnändrad 1886 till Roslags-Kulla landskommun 1886-1951.
Ledungsskyldigheten utgick i vissa landskap efter härad eller hundare, i andra efter skeppslag (som i många fall senare blev tingslag). Dessa enheter utrustade var och en ett visst antal skepp. Ibland utgjorde skeppslag underindelning av hundare. Även underindelning i hamna förekom.
Sveriges skattläggningar på bland annat 1500- och 1600-talen innefattade uppräkningar av orter (byar och bruksorter) i varje socken. Årliga räntan var vanligen sorterad efter byar efter en viss given ordning i socknen, ofta en medsols genomgång, men på sina håll även efter hamnor eller skeppslag. När mantalslängder börjar följde de en liknande struktur, men redovisades separat ibland redovisades torp separat. Vanligen redovisades dock soldater, sätesgårdar och prästgårdar och andra hushåll med vissa undantag från mantalsplikten separat. I årliga räntan blev däremot praxis att torp redovisades under de byar på vars ägor de var belägna. Då husförhörslängder börjar föras indelad efter ortnamn efter liknande principer, ofta dock med soldater och fattigstuguhjon redovisade separat. Då många socknar under 1800-talet växte blev det ofta praxis med ett alfabetiskt register för att kunna återfinna en by eller ett torp. Relativt tidigt övergick man till ortsindelning av husförhörslängden i bokstavsordning. Det blev också vanligare att man följde jordebokens praxis att återge torp under de byar på vars ägor de var belägna. Det var också ganska vanligt att större socknar i husförhörslängden uppdelades i fjärdningar eller sexmansrotar. Orten kunde på landsbygden vara en by eller en bruksort, och i tätorten ett kvarter. Orterna var i sin tur indelade i fastigheter, torp eller gårdar, där varje fastighet eller gård i allmänhet hade ett eget uppslag (folio) i husförhörslängden. Församlingen eller socknen kunde även vara indelad i flera numrerade soldatrotar, som var och en i regel bestod av två mantal (ofta med flera gårdar än så) samt ett antal underlydande torp på landsbygden eller flera kvarter i staden, vilka tillsammans ansvarade för rekrytering av en soldat, finansiering av en skola och fattigvård, med mera.
Skeppslagen var den marina indelningen av Sveriges kustland under medeltiden.
