Vad betyder och hur uttalas skeppsmask
Skeppsmask uttalas skepps|mask -en -ar.
Ordformer och varianter av skeppsmask
Singular
- skeppsmask
- obestämd grundform
- skeppsmasks
- obestämd genitiv
- skeppsmasken
- bestämd grundform
- skeppsmaskens
- bestämd genitiv
Plural
- skeppsmaskar
- obestämd grundform
- skeppsmaskars
- obestämd genitiv
- skeppsmaskarna
- bestämd grundform
- skeppsmaskarnas
- bestämd genitiv
Skeppsmask är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skeppsmask
Skeppsmaskar (Teridinidae) är inte alls maskar utan en familj med maskformade musslor med endast två mycket små skalplåtar. De angriper trä i saltvatten varför de tillsammans med andra icke närbesläktade musslor, som också urholkar eller borrar in sig trä, kallas för borrmusslor. Efter ett pelagiskt larvstadium fäster den sig på trä och genomgår metamorfos. De två skalplåtarna i huvudänden används som borr när den äter sig in i trävirke. Till en början är masken liten och orsakar bara millimeterstora hål men inne i trävirket växer den till sig och kan i värsta fall orsaka centimetertjocka gångar i träet.
Skeppsmask förstör träet i skeppsvrak när dessa finns i havsvatten och skeppsmasken är huvudorsak till att äldre vrak av träfartyg inte existerar i saltvatten.
På svenska västkusten, framför allt den norra delen, förekommer arten skeppsmask (Teredo navalis). I Östersjön saknas skeppsmask. Östersjön har historiskt sett varit fri från skeppsmask, antagligen beroende på den låga salthalten, men under åren efter 2000 har flera spår av skeppsmask påträffats, företrädesvis i de södra delarna. Orsaken till spridningen är hittills okänd men antas ha samband med antingen att masken införts via ballastvatten från fartyg eller kommit in i Östersjön genom Öresund tillsammans med saltare vatten från den danska sidan vid stormar. Sådan inströmning av saltvatten sker under vissa perioder och är nödvändig bland annat för östersjötorskens fortplantning.
Skeppsmask i Nordisk familjebok (första upplagan, 1890).
