Skifte Synonymer Betyder Uttal

• byte
• förändring
• ombyte
• omställning
• växling
• ändring
• övergång

Hur används ordet skifte

1. Den svenska germanistiken hade länge och väl sin tyngdpunkt inom språkvetenskapen. I synnerhet har det språkhistoriska fältet traditionellt dominerat forskningen, men där har ett tydligt skifte ägt rum under de senaste årtiondena: idag undersöks även den samtida tyskan och till exempel andraspråksinlärning i hög utsträckning. (källa)
2. För att underlätta brukandet genomfördes laga skifte, vilket för Pauträsks del pågick under åren 1898 och 1904. Detta innebar att många mycket små skiften (tegar) slogs samman till större skiften. Det bördigaste bäckraningsområdet ansågs dock här vara så intressant, för så många, att det även vid laga skifte delades upp i ett antal små skiften, vilka kunde vara så små som 35 meter breda och med en yta på endast 1 ha. (källa)
3. Gärde betydde ursprungligen hägnad, men används idag vanligen för att beteckna den sammanhängande, till ett skifte hörande åkerjorden. Före 1800-talets jordbruksreformer var varje gärde indelat i långsmala åkerremsor, tegar tillhörande olika gårdar, och svenska bondbyars inägomark var vanligen indelad i två eller tre gärden beroende på om man praktiserade tvåsäde eller tresäde. Något av dessa gärden låg varje år i träda eller utgjorde betesmark. Mellan gärdena gick fägator ut från bytomten till utmarken där kreaturen vallades. (källa)
4. I västvärlden kan studiet av humaniora härledas till antikens Grekland, som en bred utbildning för dess medborgare. Under Romartiden utvecklades de sju fria konsterna (liberal arts), som bestod av grammatik, retorik och logik (tillsammans trivium), samt aritmetik, geometri, astronomi och musikvetenskap (tillsammans quadrivium). Dessa ämnen formade grunden för den medeltida utbildningen, med tonvikt vid humaniora som ett praktiskt ämne. Ett större skifte inträffade med renässanshumanismen under 1400-talet, då humaniora började betraktas som ämnen att studera snarare än praktisera, med följden att fokus flyttade från de traditionella ämnena (såsom filosofi) till ämnen som litteratur och historia. (källa)
5. I slutet av 1700-talet började ett skifte mot högertrafik att äga rum i en del länder, bland annat i USA där kuskar börjat köra större fraktvagnar dragna av hästspann. Det fanns inget förarsäte, så kusken satt på den bakre, vänstra hästen, så han kunde sköta piskan med högerhanden. Det föll sig då naturligt att köra på den högra sidan av vägen, då kusken kunde hålla uppsikt över hjulen på mötande ekipage. Det skedde också en lagändring i Frankrike efter franska revolutionen, där man ändrade många regler. Under Napoleons styre spred sig högertrafiken till fler länder. (källa)
6. Fördelen för konsulten är att det ofta leder till ett omväxlande arbetsliv, men ständigt skifte av uppgifter och arbetsplats kan leda till en känsla av rotlöshet. För att vara attraktiva för sina anställda, erbjuds åtminstone de mer erfarna fast anställning. Det finns en regel i a-kassan, som innebär att den som arbetat åt ett bemanningsföretag inte får a-kassa mellan uppdrag om personen fortfarande står till bemanningsföretagets förfogande, något som även gäller konsultföretag. Detta finns för att avskräcka från tillfälliga anställningar per uppdrag. (källa)
7. Sedan äldre tid ägde byamännen rätt att dela byns allmänning samt oskiftad skog tillhörig flera byar mellan sig genom skifte. På liknande sätt gjorde de jordägande sockenborna med sockenallmänningen. Närmare regler om detta fanns i kunglig förklaring den 5 april 1739 och Skogsordningen 1805. (källa)
8. Politisk mitt eller center (på engelska centrism, ej att förväxla med centrism i marxistisk terminologi) är en politisk beteckning på partier eller åsikter som inte anses vara tydligt till höger eller vänster på den politiska skalan utan någonstans där emellan, med en blandning eller balans mellan social jämlikhet och social hierarki. Mittenpartier motsätter sig förändringar som skulle medföra ett tydligt skifte åt antingen höger eller vänster i samhället. (källa)
9. Paradigmskifte, motsvarande engelskans "paradigm shift", begrepp och teori som infördes av Thomas Kuhn som beteckning på ett byte av vetenskapliga tankemönster och förebilder, det Kuhn kallar paradigm. Begreppet lanserades i boken De vetenskapliga revolutionernas struktur 1962 med den svenska översättningen paradigmbyte, men genom anglosaxiskt inflytande har ordet skifte kommit att få företräde framför byte, vilket haft betydelse för tolkningen av Kuhns idéer, där liknelser i stil med regimskifte kommit att ligga närmare till hands än Kuhns liknelse glasögonbyte. (källa)