Skog Synonymer Betyder Uttal

• trädäng

Hur används ordet skog

1. Många av dessa första ornitologer var jägare med småkalibriga gevär, snaror och nät. De skrev ner sina iakttagelser och ritade av fåglarna. Många gjorde det för att dra lärdom av hur jakten kunde förenklas, vilka fåglar som var goda att äta och dylikt. Inom ornitologin var jägaren och vetenskapsmannen inte sällan en och samma individ under hela 1700-talet. Vetenskapliga texter om fåglar skrevs på Latin, men mot slutet av 1700-talets andra hälft började också en ny sorts enkla populärzoologiska handböcker ges ut i Europa. Böcker som man lätt skulle få med sig på jaktturen. Dessa böcker blev senare populära även bland dem som, utan jaktvapen, begav sig ut i skog och mark för att i Rousseaus anda njuta av naturen. (källa)
2. Ordet gata betyder öppning, precis som engelska gate som betyder grind eller gång. En kraftledningsgata är en korridor av nedhuggen skog där en kraftledning dras fram. På motsvarande sätt skapas gator i skog eller städer genom att träd och hus får ge vika. (källa)
3. Geckoödlor (Gekkonidae) är en familj av ödlor som oftast är nattaktiva, och därför har stora ögon. Det förekommer emellertid så kallade daggeckos, företrädesvis inom släktet Phelsuma. De utmärks också av sin goda klätterförmåga, vilken möjliggörs av deras speciella fötter. De klättrar ofta till och med på vertikala glasrutor i terrarier. Det finns dock några arter inom familjen som har vanliga klor på fötterna. En sådan art är leopardgeckon som lever i Afghanistan. De flesta arter lever i fuktig skog. (källa)
4. Segregation i städer har förekommit sedan långt tillbaka. Babylon i forntida Mesopotamien var indelad i kvarter. De yttre kvarteren var tillgängliga för alla och de inre endast för makten – kungligheterna och prästerna. I de senare medeltida städerna såg flera städer ut på liknande sätt. Stadskärnorna beboddes av rika och de yttre områdena beboddes av fattiga. I Sveriges landsbygder bodde självägande bönder längs bygatan, medan jordbrukets underklasser bodde i gränsområdet mellan skog och jordbruksmark, i byns utkanter. (källa)
5. Gladan är en god glidflygare, den manövrerar med vridningar på stjärten och vingarna i olika vinklar. Gladan trivs i omväxlande, gärna kuperat, landskap med såväl skog som öppen mark och närhet till sjöar. Den bygger gärna sitt bo i skogsbryn. (källa)
6. Granen bildar på många platser skogar som är mycket skuggrika. Den är till sin natur ett sekundärt trädslag och växer således upp inne i en redan sluten skog. När granskogen väl slutit sig så har endast andra sekundära trädslag konkurrenskraft att växa upp till stora träd, såvida inte en stor störning som till exempel brand, storm eller översvämning stör och skapar förutsättningar för andra trädslag. Granskogen uttränger därför lätt både ek och tall. (källa)
7. Grann ingår i det delavrinningsområde (654288-128722) som SMHI kallar för Utloppet av Grann. Medelhöjden är 132 meter över havet och ytan är 26,61 kvadratkilometer. Räknas de 10 avrinningsområdena uppströms in blir den ackumulerade arean 155,01 kvadratkilometer. Stenebyälven (Grorudsälven) som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 3, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 3 vattendrag innan det når havet efter 207 kilometer. Avrinningsområdet består mestadels av skog (69 %). Avrinningsområdet har 6,51 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 24,4 %. (källa)
8. Den svenska barrskogen, huvudsakligen bestående av gran och tall, är del av en barrskogszon som sträcker sig runt norra halvklotets kalltempererade zon. Denna skog kallas ibland tajga, och zonen benämns i regel som boreala barrskogsbältet. Den har stor betydelse för samhällsekonomin. Skogstypen är den vanligaste i Sverige och förekommer i nästan hela landet, men i söder har stora ytor omvandlats till åkermark och bebyggelse. (källa)
9. Grizzlybjörnen trivs i en mängd olika habitat. Man finner dem ofta i älvdalar, men också i fjäll, tät skog, öppet slättland och på arktisk tundra. Med åren kan det se ut som om grizzlybjörnen har tryckts stadigt mot norr, men det är fortsatt oklart om det beror på den globala uppvärmningen eller mänskliga aktiviteter. (källa)
10. Ljus eller mörker kan vara en miljömässigt utlösande faktor vid frögroning och är en typ av fysiologisk dvala. De flesta fröer påverkas inte, men många frön, inklusive arter som växer i skog, börjar inte gro förrän det finns tillräckligt med ljus för plantans tillväxt. (källa)