Vad betyder och hur uttalas skogsforskning
Skogsforskning uttalas skogs|forsk|ning.
Ordformer och varianter av skogsforskning
Singular
- skogsforskning
- obestämd grundform
- skogsforsknings
- obestämd genitiv
- skogsforskningen
- bestämd grundform
- skogsforskningens
- bestämd genitiv
Skogsforskning är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skogsforskning
De stora politiska omvälvningarna i början och mitten av 1800-talet påverkade både skogsbruket och skogsforskningen. Fram till 1840-talet hade Frankrike dominerat skogsforskningen, men det politiska läget gjorde att den utvecklingen avbröts. Initiativet gick istället till Tyskland och detta fick återverkningar även på skogsbrukets utformning. Mot slutet av 1840-talet hade plockhuggning förbjudits i hela Europa i stats- och bolagsägd skog och kalhyggesbruket hade på nytt slagit igenom.
Treub blev filosofie doktor och assistent vid Leidens botaniska trädgård 1874. Han blev tidigt bemärkt genom botaniska undersökningar och kallades 1880 till föreståndare för botaniska stationen och trädgården i Buitenzorg på Java. Genom honom blev denna institution internationellt uppmärksammad, den utvidgades med ett botaniskt laboratorium, utrustat med instrument, bibliotek och samlingar för allsidig forskning över den tropiska floran, och erhöll som filial ett urskogsområde i bergstrakten vid Tjibodas, likaledes med laboratorium samt forskarbostäder. Många forskare lockades till Buitenzorg, där det med tiden uppstod speciallaboratorier, särskilt för tropiska nyttoväxter, vilka slutligen ombildades till departement för agrikultur och skogsforskning.
Sven Wingquist var mycket intresserad av skogsforskning. Redan 1912 förvärvade han egendomen Remningstorp, som då omfattade 184 hektar skogs- och jordbruksmark. Successivt utvidgades egendomen genom tillköp och laga skiften i Istrums, Ledsjö och Lerdala socknar av Skaraborgs län. Han blev 1930 styrelseledamot i Skogssällskapet.
