Vad betyder och hur uttalas skogsplantering
Skogsplantering uttalas skogs|plant|er|ing.
Ordformer och varianter av skogsplantering
Singular
- skogsplantering
- obestämd grundform
- skogsplanterings
- obestämd genitiv
- skogsplanteringen
- bestämd grundform
- skogsplanteringens
- bestämd genitiv
Plural
- skogsplanteringar
- obestämd grundform
- skogsplanteringars
- obestämd genitiv
- skogsplanteringarna
- bestämd grundform
- skogsplanteringarnas
- bestämd genitiv
Skogsplantering är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet skogsplantering
Spanien har den fjärde största totala skogsarealen av samtliga europeiska nationer med omkring 180 000 kvadratkilometer enligt FAO:s sammanställning i State of the World's Forests. Efter att under flera århundraden minskat till följd av massiv avverkning, så ökade landets skogsareal under 1900-talets andra hälft med omkring 50 000 kvadratkilometer till följd av skogsplantering. Under 2000-talets första decennium hade Spanien den högsta tillväxten av skogsareal av samtliga europeiska länder med omkring 1 200 kvadratkilometer skog per år. Landets har de tredje största tillgångarna för produktion av biomassa i Europa med årliga produktionstillgångar om 90 miljoner ton.
På grund av klöverhumlans förkärlek för öppna odlingslandskap har den starkt påverkats av förbuskning samt åtgärder som täckdikning och skogsplantering. Ärtväxternas tillbakagång och det faktum att höskörden numera ofta sker före rödklöverblomningen har också missgynnat arten. I bland annat Skottland har ökande fårskötsel lett till ett större betestryck på blomsterrika marker, och därmed en nergång för arten.
I Ulvedals Plantage, en skogsplantering från 1790-talet på Alheden där Jens Langkniv och hans förbrytargäng en gång strövat kring, finns, helt nära Karup, en långdös som kallas Jens Langknivs hule (grotta). Där ska Jens ha haft ett tillhåll. Men också i kalkgruvan i Daugbjerg, där han hade sitt vinterviste, visas en Jens Langknivs hule. Det är den största kammaren i gruvkomplexet, belägen cirka 60 meter under jord.
Barren är drygt 1,5–3 cm långa, med mörkgrön ovansida och på undersidan svagt silverfärgade ränder. Kottarna blir 10–15 cm långa. Växer vild i Mellan- och Sydeuropa. Är vanlig som odlad gran och frösår sig i södra Sverige. Odlas för skogsplantering och till prydnad i trädgårdar.
