Skrymma Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet skrymma

1. Ryggsäckar med invändig ram är idag ojämförligt vanligast på marknaden för de mellanstora och något större ryggsäckarna. De ligger tätare an mot kroppen än ramsäckarna, vilket är en fördel för balansen, framför allt vid klättring och skidåkning, och ger samtidigt bättre stadga och ventilation längs ryggen än ryggsäckar utan ram. Ytterligare en fördel är att de inte är särskilt skrymmande att packa i trånga utrymmen jämfört med en ramsäck, vilket gör dem populära bland till exempel tågluffare. Bland nackdelarna kan nämnas att det är svårt att fästa packning utanpå säcken på ett tillfredsställande sätt. Därför måste skrymmande och tunga saker som tält packas inne i säcken varför en säck med invändig ram måste vara betydligt större än en ramsäck, i liter räknat, för en normal fjällvandrarpackning. (källa)
2. Skrymdensitet är ett densitetsmått som används för porösa material, till exempel granulära material. I skrymdensiteten inräknas materialets totala volym, inklusive volymen av öppna och slutna porer. Detta medför att skrymdensiteten blir lägre än kompaktdensiteten. För ämnen som inte är porösa är skrym- och kompaktdensitet lika stora. (källa)
3. Henvålen bebyggdes 1838. Dock inte på nuvarande plats då de ursprungliga byggnaderna fick flyttas på grund av "skrymt", vilket är övernaturliga väsen. Under en tid fanns där tre gårdar. Anders Jonsson Wåhlin (född 1846) och hustrun Karin Johansdotter (född 1852) flyttade upp till Henvålen och fick där åtta barn. De sista permanentboende flyttade därifrån 1945. De sex barnen i familjen var inackorderade och gick i skolan i den närmsta byn Särvsjön. Detta på grund av att det var två mils vandring dit. Från början av 1960-talet fram till början av 1990-talet ägdes Henvålen av Fredrik von Malmborg från Norrköping. Den köptes av Maths O. Sundqvist i mitten av 1990-talet, som tid initiativ till att bygga upp jakt- och representationsanläggningen Henvålen. (källa)
4. För vagnar som skall frakta mer skrymmande än tungt gods kan man använda endast en axel i vardera vagnsändan. För tungt gods användes 2-axliga boggier. Vid lågbyggda vagnar används ofta en jacobsboggi som delas mellan två eller flera fast hopkopplade vagnar. Speciellt vanligt i USA där man vill stapla två containrar ovanpå varandra. (källa)
5. Kanalsjöfart har stor ekonomisk betydelse då det är ekonomiskt konkurrenskraftigt för transport av tungt och skrymmande gods där tidsfaktorn har mindre betydelse. Transportvolymerna på de stora vattenvägarna har ökat betydligt under de senaste decennierna. (källa)
6. Den finns i storlekarna helpall, 800 mm × 1200 mm, och halvpall, 800 mm × 600 mm. En helpall har arean 0,96 m². Det traditionella europapallen i trä, som även kallas SJ-pall eller SJ-tralla, har viss konkurrens från billigare, lättare och mindre skrymmande pallar i kompositmaterial. (källa)
7. Om det finns sidodörrar på en skåpbil är dessa numera ofta utförda som skjutdörrar, detta blir mindre skrymmande vid i- och urlastning i trånga parkeringslägen. En av de tidigaste varianterna av skåpbil med skjutdörrar var Citroën TUB som lanserades 1939. (källa)
8. Absorberande produkter (skydd, skyddande underkläder, vuxenblöjor) är de mest kända hjälpmedlen för att hantera inkontinens. De är i allmänhet lätta att få tag på via apotek eller dagligvarubutiker. Fördelarna med att använda dessa är att de knappt behöver någon anpassning eller introduktion av sjukvårdsspecialist. Nackdelarna är att de kan vara skrymmande, läcka, avge lukt och orsaka hudskador. (källa)
9. 1969 blev Hille taxi medlem och 1970 även Valbo taxi. Detta i samband med kommunsammanslagningarna. 1974 hade föreningen 49 ordinarie bilar och tre reservbilar i trafik. En av medlemmarna hade en mindre buss som användes i den ökande färdtjänsten. 1976 började man med telegramutkörning och transporterna av skolbarn ökade. Man testade också att införa linjetrafik mellan Gävle och Sandvikens flygplats men försöket lades ner 1977 på grund av dålig lönsamhet. 1978 minskade lönsamheten och man utökade då budbilsverksamheten. Några medlemmar hade släpvagnar så att de kunde köra mer skrymmande gods åt kunderna. 1982 hade man 53 ordinarie bilar och 11 reservbilar. Man undersökte nya marknader såsom samkörning med taxibolag på andra orter när det gällde trafik till och från Arlanda flygplats, taxi som ersättning för buss i lågtrafik m.m. (källa)
10. I anslutning till Liljeholmens tunnelbanestation ligger köpcentrumet Liljeholmstorget. De första byggnaderna vid Liljeholmstorget började uppföras åren 1970-1974. Det stora kontorshuset med butiker i bottenvåningen ritades av arkitekt Peter Tommos. Karakteristisk för byggnaden är de utanpåliggande ventilationskanalerna, klädda med rostfri plåt och utformade som horisontella vulster. Att befria byggnadens inre från skrymmande installationer gav frihet i den inre gestaltning där huvudsakligen kontorslandskap dominerade. Eftersom K-konsult hade (och fortfarande har) sitt kontor här kallades byggnaden även för "K-konsult hus". (källa)