Vad betyder och hur uttalas skylta
Skylta uttalas skylta -de.
Skylta betyder förse med skyltar, ställa ut till beskådande och visa upp sig, figurera i pressen.
Ordformer och varianter av skylta
Aktiv
- skylta
- infinitiv
- skyltar
- presens
- skyltade
- preteritum
- skyltat
- supinum
- skyltande
- presens particip
- skylta
- imperativ
Passiv
- skyltas
- infinitiv
- skyltas
- presens
- skyltades
- preteritum
- skyltats
- supinum
Perfekt particip
- skyltad en
- ~ + subst.
- skyltat ett
- ~ + subst.
- skyltade den/det/de
- ~ + subst.
Skylta är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet skylta
På Irland har de varit vita med röd rand och svart symbol, utan snedstreck (Alla förbudsmärken (utom fartgräns) har snedstreck där). Denna variant tillåts av konventionen, men är inte så lyckad eftersom många andra länder har förbudsskyltar utan snedstreck. Man började 1997 att använda blå påbudsmärken, och man övergår till dem efter hand som skyltar behöver bytas.
Regler för skyltarna finns i Wienkonventionen om vägtrafik, som åtminstone alla länder i Europa följer. Där står att bilar som ska köras utanför sitt land ska ha skyltar med latinska bokstäver och vanliga siffror. En oval dekal, nationalitetsmärke, som anger landskod ska finnas bak på fordonet. Inom EU godkänns alternativt en blå remsa på skyltens vänsterkant.
Vägnummer är de nummer som vägar har för att underlätta att hitta och följa vägarna. Vägnummer anges i en del fall med vägmärken (skyltar) längs vägen.
1950 antogs den första resolutionen om Europavägar av FN:s ekonomiska kommission för Europa. Den infördes cirka år 1962 i Sverige i samband med en stor reformering av nummersystemet. På motsvarande sätt införde man i Norge 1965 europavägar i samband med en stor reform. Dessa två länder inkorporerade europavägarna i sitt nationella system så att de i allmänhet inte hade andra nummer. I Belgien och Jugoslavien valde man att inte skylta nationella vägnummer längs europavägarna. I Östtyskland skyltades motorvägar med bara europavägnummer eftersom de inte hade några nationella nummer. I stort sett alla övriga länder skyltades europavägar parallellt med nationella vägnummer, inklusive i Danmark och Finland. I Storbritannien och Irland skyltades inga europavägar alls.
1. Den mer påkostade varianten (kan vara 18,5 meter bred) är byggd som en motorväg och saknar plankorsningar. Dessa är ofta skyltade som motorvägar. De är smala motorvägar helt enkelt, "Snålmotorväg". Avgörande för typ av skyltning kan vara av- och påfarternas utformning, utformning av busshållplatser och vilken hastighet man finner rekommendabel samt var i landet man befinner sig, då det är länsstyrelserna som beslutar om motorvägsskyltning. Denna typ av fyrfältsväg är ganska ny i Sverige. En väg tänkt att skyltas som motorväg har tidigare alltid byggts med full bredd. I vissa städer, särskilt Göteborg, finns sådana vägar som nästan uppfyller de fulla breddkraven men som inte skyltas som motorväg. Detta eftersom man helst inte vill ha stadsmotorvägar. I Danmark och särskilt Tyskland finns äldre motorvägar utan vägren, exempelvis E47 närmast Rödby.
Väg 158 skyltas Särö söderut från Göteborg och senare Kungsbacka. Norrut skyltas den vid E6/E20 Särö och längre norrut Göteborg.
I Norge skyltas vägen från söder till norr: Oslo-Trondheim-Narvik-Kirkenes. Från norr till söder: Narvik-Trondheim-Oslo-Gøteborg. Dock är det vanligt med endast regional skyltning.
Det förekommer hastigheter som inte skyltas uttryckligen, utan man får känna till dem enligt reglerna för bashastigheter.
Bokstäver som normalt ej används kan dock användas på personliga skyltar.
Till skillnad från bland annat Sverige och Schweiz har alla skyltar på motorvägarna i Tyskland blå botten.
Skylta på Engelska
- expose, display, dress
- a window air one's views
