Skymning Synonymer Betyder Uttal

• kvällning

Hur används ordet skymning

1. Gryningens tidslängd beror av den aktuella latituden, och är kortast vid ekvatorn och längst i polarregionerna. Skymningen har det omvända förloppet som inleds med den borgerliga skymningen och avslutas med den astronomiska för att därefter övergå i natt. (källa)
2. Man ska lägga märke till att vad som menas med dag och natt inte är så enkelt. Det är inte läget vid förbindelsens ändpunkter, utan förhållandet vid brytningspunktens latitud som räknas. För långa hoppa) kan det vara dag för endera sändarstationen eller mottagarstation medan det samtidigt är natt vid brytningspunkten och vice versa. Tillkommer dessutom att gryning vid brytningspunkten uppe i jonosfären kommer tidigare, och skymning senare än vad som är fallet på jordytan rakt under brytningspunkten. Ligger brytningspunkten inom ett polarområde (hög latitud) kan det vissa tider på året råda ständig natt dygnet runt eller ständig dag medan det växlar mellan dag och natt vid förbindelsens ändpunkter. Vid riktigt långväga förbindelser, som omfattar flera hopp (halva jorden runt — 20 000 km — kan kräva ända upp till 5 hopp), kan det vara dag vid somliga brytningspunkter och samtidigt natt vid andra brytningspunkter. (källa)
3. Jämfört med sikte och korn har kikarsiktet flera fördelar. Förstoringen gör att skytten får lättare att upptäcka mål och att rikta inom målet. Kikarsikten förstärker ljuskoncentrationen hos målbilden vilket underlättar skytte vid gryning och skymning. Vissa kikarsikten, särskilt på artilleripjäser, kan ställas in så att de kompenserar för ögats brytning, eller vara helt parallaxfria. (källa)
4. Sången som mest hörs från skymning till gryning är mycket högljudd och snarlik rörsångarens fast mycket snabbare och mer varierad. I ett mycket snabbt tempo visslar, knäpper och svirrar den ofta väl dold inne i vassen eller ett snår nära vatten. Den är en mycket skicklig imitatör och härmar flera olika fågelarters läten men lägger även in passager av torra drilljud "prrri-prrri" och hesa "tzääh". Eftersom den tillbringar vinterhalvåret, i Afrika, kan den även under sommartid i Sverige väva in härmningar från afrikanska fågelarter, vilket gör att vissa fågelskådare med stor kunskap om fågelsång i vissa specialfall kan utröna var i Afrika en individ övervintrat. (källa)
5. Vid själva polerna går solen endast upp och ner en enda gång varje år, och varje soluppgång eller solnedgång tar ungefär 30 timmar då solen går drygt ett varv runt horisonten. Vid polerna råder ett halvårs polardag (den striktare betydelsen av begreppet polardag), följt av flera veckors skymning, sedan mörker ett halvår och till sist flera veckors gryning innan polardagen återkommer. (källa)
6. Natt är i astronomisk bemärkelse den tidsperiod då solen befinner sig under horisonten på en viss ort. Solljusets brytning (refraktion) i atmosfären gör att det råder skymning respektive gryning även då solen står något under horisonten. Det är tillräckligt ljust för att man skall kunna läsa åtminstone lite större skrift om solen står mindre än sex grader under horisonten och först då solen är mer än arton grader under horisonten når inget solljus fram alls. (källa)
7. Sumpbävern lever i och nära vatten, såväl saltvattensstränder som sjöar och vattendrag. Den vistas vanligen i låglandet men har ibland observerats 1 200 meter över havet. Arten förefaller att föredra långsamt rinnande vattendrag med tätvuxna stränder. Djuret är en skicklig simmare och dykare, men mera ovig på land. Sumpbävern kan vara aktiv under hela dygnet, men är främst i rörelse under gryning och skymning. Pälsen hålls vattentät med hjälp av ett fett sekret, som avsöndras från körtlar i mungiporna. Den lever främst av vattenväxter, men äter även många olika andra växter. Djuret kan i fångenskap bli upp till 10 år gammalt, i naturen når det vanligen 6 års ålder. (källa)
8. Händelsen nämns i poetiska eddan, Völvans Spådom: 1-66. sammanställd på 1200-talet från tidigare traditionella källor, och Snorres edda, skriven på 1200-talet av Snorre Sturlasson. I Snorres edda, och en dikt i den poetiska eddan, nämns händelsen vid namn som Ragnarökr eller Ragnarökkr ("Gudarnas skymning"), ett användande populariserat av 1800-talskompositören Richard Wagner med titeln på den sista av hans Der Ring des Nibelungen-operor, Götterdämmerung. Begreppet "Gudarnas skymning" är med all säkerhet en poetisk term som uppstod då orden var så snarlika. (källa)
9. Sången, som mest hörs i skymning och gryning, är ett långsamt tjattrande med inslag av visslingar och härmljud. (källa)