Vad betyder och hur uttalas slughet
Slughet uttalas slug|het -en.
Ordformer och varianter av slughet
Singular
- slughet
- obestämd grundform
- slughets
- obestämd genitiv
- slugheten
- bestämd grundform
- slughetens
- bestämd genitiv
Slughet är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet slughet
En person eller ätt kunde stiga i rang på olika sätt och låg- och högadel utgjorde på 1400-talet 0,5-2% av befolkningen i Europas större länder, varav högadel knappt en tiondel, och hälften av all jord i England tillhörde adeln. Genom sammanslagning av mindre riken vid arv eller giftermål kunde större bildas. Titlar gavs som belöning för krigstjänst för de styrande, och man köpte sig positioner med strategiska äktenskap, där man betalade skyhög hemgift för att ens dotter skulle få gifta sig med en högt rankad yngling. Ekonomiska medel kunde användas på olika sätt för att stiga i hierarkin, tillsammans med slughet och ibland fabricerade släkttavlor. Men genom duglighet steg t.ex. familjen de la Pole från fiskare till hertig på fem generationer, i William de la Pole, 1:e hertig av Suffolk.
Begreppet slöjd finns omnämnt redan på 1300-talet i Östgötalagen och står bland annat för slughet, flitighet, skicklighet, kunnighet, klokhet, och att vara händig, flink, hantverksskicklig, konstfärdig, förfaren, fyndig och påhittig. Kunskapsformen, att utifrån idéer omvandla material med hjälp av olika redskap till föremål, är både uråldrig och ständigt aktuell. Ordets pedagogiska mening stämmer än idag med kopplingen till kunskap, men också till kreativitet och problemlösning när material bearbetas till slöjdföremål i skolämnet.
