Slädfärd Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet slädfärd

1. Scott föddes i Plymouth i en familj med marin bakgrund som vid tiden för hans födelse levde i Stoke Damerel nära Devonport i Devon. Han inträdde 1882 i flottan, där han 1900 blev commander. Sedan man vid denna tid i England på initiativ av Geografiska sällskapet i London beslutat att utsända en sydpolsexpedition och för denna insamlat omkring 90 000 pund, kallades Scott till ledare för denna. Expeditionen avgick sommaren 1901, i samverkan med samtidiga tyska expeditioner och den Första svenska Antarktisexpeditionen, till sitt forskningsfält vid kusten av Victoria land, där dess fartyg "Discovery" övervintrade på 77° 55' sydlig bredd. Expeditionen kallas även Discovery-expeditionen efter fartygets namn. Därifrånådde Scott på en slädfärd mot polen i december 1902 82° 17' sydlig bredd, 31 breddgrader närmare sydpolen, än dittills någon framträngt, och på en annan slädfärd rakt mot väster framträngde han för första gången till det inre av den antarktiska kontinenten och inlandsisen. (källa)
2. Payer blev 1859 officer i österrikiska armén, verkställde svåra mätningar av Ortler-alperna och publicerade i "Petermanns Mitteilungen" den vetenskapliga delen av sina alpvandringar. Åren 1869-1870 deltog han i den andra tyska nordpolsexpeditionen under Carl Koldewey, nådde under en slädfärd längs grönländska kusten 77:e breddgraden och upptäckte Frans Josefs fjord på Grönlands östra kust. (källa)
3. I svensk julkultur har jultomten också en släde lastad med julklappar, ibland en kälke som han drar själv. På enstaka bilder från 1800-talet har han spänt en get för kälken (en koppling till jultomtens föregångare, julbocken). Under 1900-talet har även motiv där han använder såväl hästar som renar använts, men många gånger vandrar han endast med julklappssäcken på ryggen. Renarna anknyter till amerikansk tradition, men en skillnad är att i nordisk jultradition genomförs slädfärden nere på marken, och inte med flygande släde/renar som i Amerika. (källa)
4. 1857 utsändes han av Franklins änka och vänner med ångfartyget "Fox" för att närmare utforska Franklinexpeditionens olycksöde. Han nödgades tillbringa första vintern vid Melvilleviken på Grönlands västkust, åkte 1858 genom Lancaster sund och Barrow sund fram åt Peel sund, vände därefter och tog vägen genom Prince regent inlet till Bellot sund. Medan McClintock där låg infrusen den följande vintern, anställde han slädfärder över Boothia Felix till King Williams ö, där de påträffade ett dokument med upplysningar om den förolyckade expeditionens färd och öden till 25 april 1848 (se Franklinexpeditionen). Med rik behållning i vetenskapligt hänseende (han hade kartlagt 1 300 km kustlinjer i en dittills fullkomligt okänd del av polararkipelagen och anställt en följd magnetiska, meteorologiska-astronomiska och andra vetenskapliga iakttagelser) anträdde MacClintock 9 augusti 1859 hemfärden. (källa)
5. Återfärden gick tvärs över den utsatta öppna isvidden över Norton Sound. Nattmörkret och snöstormen förhindrade Seppala att se spåret, men Togo navigerade hundspannet fram till raststugan vid Isaac's Point på stranden klockan åtta på kvällen, vilket räddade sällskapet från en säker död. Efter att ha färdats 134 kilometer under en dag, sov sällskapet sex timmar, innan slädfärden återupptogs klockan två på natten. Vinden ökade till 29 meter/sekund. Ekipaget färdades över is som höll på att brytas upp, följandes strandkanten. De kom tillbaka till fast mark för att köra över Little McKinley Mountain, en klättring på 1.500 meter i höjdled. Efter att ha kommit ner igen till nästa raststuga i Golovin, överlämnade Seppala serumet till Charlie Olson, som i sin tur lämnade över det till Gunnar Kaasen med dennes spann, med Balto som ledarhund. (källa)
6. Det blir en ryslig massa snö, slädfärder, störtloppstävlingar, middag med Erik XIV, kärleksgnabb, förväxlingar, förvecklingar och förlovningar – allt i rasande fart. (källa)
7. Jingle Bells är en julsång på engelska skriven av James Pierpont, och ursprungligen publicerad under titeln One Horse Open Sleigh. Sången var avsedd att sjungas på Thanksgiving i en kyrka i Boston i delstaten Massachusetts i USA. Den blev populär och sjöngs igen samma jul. Refrängens melodi var inte riktigt likadan då, och man vet inte vem som ändrade den. Sången, som handlar om en slädfärd, har sedan blivit julsång. Trots att det aldrig nämns, tänker sig många människor att släden är på väg till eller från julottan. (källa)
8. Fredrik Böök recenserar Snöstormen i Svenska Dagbladet 27 augusti 1928. Han inleder med att konstatera att novellen "är ingenting annat än en skildring av en nattlig slädfärd över stäppen borta i Donkosackernas land, från den ena skjutsstationen till den andra". Men berättelsen är "sällsamt gripande" med en "förkrossande intensitet" i skildringen av "mörkret, ovädret, den förlamande kylan, ångesten då vägen gått förlorad, det planlösa kringirrandet, den slöa passiviteten då krafterna börjar tryta, månskenet genom snömolnen, gryningen och livsandarnas återuppvaknande." Fredrik Böök menar att motivet är tidstypiskt ryskt med "de oändliga vidderna, det fruktansvärt stränga klimatet" och "det passiva tålamodet, den fatalistiska underkastelsen under de väldiga naturskådespelen". Han jämför också novellen med Nikolaj Gogols Döda själar och Nikolaj Leskovs klassiska behandlingar, och menar att Lev Tolstojs förmåga att "återge själva verkligheten utan alla sirat men med oändliga perspektiv både inåt och utåt har i denna korta skiss firat en av sina första stora triumfer". (källa)