Vad betyder och hur uttalas småhantverkare
Småhantverkare uttalas små|hant|verk|are.
Ordformer och varianter av småhantverkare
Singular
- småhantverkare
- obestämd grundform
- småhantverkares
- obestämd genitiv
- småhantverkaren
- bestämd grundform
- småhantverkarens
- bestämd genitiv
Plural
- småhantverkare
- obestämd grundform
- småhantverkares
- obestämd genitiv
- småhantverkarna
- bestämd grundform
- småhantverkarnas
- bestämd genitiv
Småhantverkare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet småhantverkare
Staten äger sedan länge området, sedan 1985 genom Vattenfall. Laxön används till vandrarhem, småhantverkare, restaurangverksamhet och butiker.
Kvarteren var tätt bebyggda, här fanns sammanlagt 45 fastigheter med lika många hus, bland dem Allmänna Telefonaktiebolagets hus, NK:s kontorshus (arkitekt Ferdinand Boberg) och Felix Sachs hus (arkitekt Georg A. Nilsson). Största byggnad i kvarteret Trollhättan var Eugeniakapellet från 1837, belägen på fastigheten Trollhättan 5 (Norra Smedjegatan 24). Kvarteren låg lite avsides med knappt några butiker men många bostadshus och några hotell samt lokaler för småhantverkare. "Vid Norra Smedjegatan, emellan dunkla hotell, där ligger så mörkt och ensamt katolikernas kapell...", skaldade August Strindberg" på 1880-talet i Dikter på vers och prosa. Fram till slutet av 1960-talet fanns denna kvartersindelning med sin gamla bebyggelse bevarad.
Östanfors är en stadsdel i den gamla trästaden Falun och omtalas första gången år 1484 och var inte enbart gruvarbetarstadsdel, här bodde även en del småhantverkare. Under 1700-talet bosatte sig en rad bergsmän också i stadsdelen. Byggnaderna här är från 1600-talet och framåt.
1800-talet innebar en ökad diversifiering inom bondeståndet. Andelen torpare och andra småbrukare, statare och småhantverkare på landsbygden ökade. Dessa saknade representation och samtidigt innebar inskränkningen av adelns och de andra ståndens privilegier att de självägande böndernas makt ökade. Frälsebönderna fick rösträtt 1834. Under Riksdagen 1865-1866 beslutades om den så kallade Representationsreformen, som innebar att 1866 års riksdagsordning infördes. Denna medförde att ståndsriksdagen avskaffades, och bönderna förlorade rätten att särskilt representeras vid riksdagen och upphörde därigenom att vara ett riksstånd, samtidigt ökade just de självägande böndernas makt, eftersom alla över en viss inkomst och förmögenhet nu fick rösträtt, och de flesta självägande bönder kom att tillhöra den här gruppen (de flesta bönder kvalificerade sig genom att äga en fastighet, taxerad till minst 1000 riksdaler). Skiktningen mellan fattiga lantbruksarbetare och storbönder ökade ytterligare.
