Vad betyder och hur uttalas socialmedicin
Socialmedicin uttalas soci|al|med|ic|in.
Ordformer och varianter av socialmedicin
Singular
- socialmedicin
- obestämd grundform
- socialmedicins
- obestämd genitiv
- socialmedicinen
- bestämd grundform
- socialmedicinens
- bestämd genitiv
Socialmedicin är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet socialmedicin
Socialmedicin är en tvärvetenskaplig gren av medicinen som handlar om människors hälsa och sjukdom i samspel med det omgivande samhället. Socialmedicinen omfattar kunskap om faktorer som påverkar hälsan, såsom sociala och psykosociala orsaker till ohälsa och sjukdom. Detta inkluderar hur hälsan i olika samhällsgrupper påverkas av samhällsstrukturen, miljön, vårdsystemen, arbetslivet och levnadsvanor. Ämnesområdet omfattar också hur hälsan är fördelad i befolkningen, inklusive genus- och jämlikhetsaspekter, sociala konsekvenser av sjukdom, samt klinisk kunskap om folksjukdomar, särskilt hos sociala riskgrupper.
Ämnesområdet socialmedicin är nära besläktat med folkhälsovetenskap, och kan sägas utgöra folkhälsovetenskapens medicinska perspektiv, och med samhällsmedicin, som dock är vanligare som verksamhetsbeteckning än som en akademisk ämnesbeteckning.
Socialmedicinen som område växte framför allt fram i Tyskland i mitten av 1800-talet. En av områdets pionjärer var den tyske läkaren Rudolf Virchow, som verkade som läkare bland fattiga gruvarbetare i Schlesien på 1840-talet. Han lade märke till hur de sociala villkoren och sjukdom tydligt hängde ihop bland dessa grupper.
Begreppet socialmedicin, médecine sociale, lanserades av den fransk-belgiske ortopeden Jules Guérin i den tidskrift han gav ut, Gazette Médicale de Paris. Han menade med detta begrepp att det behövdes en medicin som inte bara behandlade enskilda patienter utan hela samhället.
Under början av 1900-talet etablerades socialmedicin som ett akademiskt område av tysken Alfred Grotjahn. Många tidiga socialmedicinare hade politiska syften med sin verksamhet, bland andra Grotjahn var socialist.
I likhet med andra områden inom medicinen har senare evidensbasering blivit en viktig fråga inom socialmedicinen, efter Archie Cochranes pionjärinsatser inom evidensbaserad medicin från 1940-talet och framåt.
Socialmedicin är sedan 1974 en medicinsk specialitet i Sverige. Som specialitet betraktad är den liten, och omfattade 99 personer år 2004, varav 70 då var yrkesverksamma.
Den svenska beteckningen för det socialmedicinska kunskapsområdet var fram till början av 1900-talet statsmedicin, och området omfattade då även hygien. 1923 bytte Svenska läkaresällskapets sektion för statsmedicin namn till socialmedicin, och 1924 började Socialmedicinsk tidskrift. Uppdelningen av den tidigare statsmedicinen i socialmedicin och hygien inom läkarutbildningen genomfördes först efter att 1948 års läkarutbildningskommitté hade föreslagit detta.
