Sociolekt Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet sociolekt

1. I Norge kallas månsing för ett svenskt och norskt løynspråk (hemligt språk). Grammatik och ordförråd är huvudsakligen norsk men med väsentliga inslag av lånord från romani, samiska och ytterligare andra språk. Av tradition har det talats av sociala utanförgrupper i städerna på Östlandet. Det räknas inte som ett eget språk utan mer som en sociolekt av svenska och norska. (källa)
2. Förortssvenska (shobresvenska) (även multietniskt ungdomsspråk, Rinkebysvenska, blattesvenskan, Rosengårdssvenska, miljonsvenska, ortensvenska) är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer. Förortssvenska förekommer hos talare både med och utan invandrarbakgrund. Som det gamla södersnacket är den en inbäddad arbetarsociolekt med infödda talare i vuxen ålder. Även den lättaste "klangen av förorten" kan vara stigmatiserande i vissa sammanhang, vilket gör att talarna ofta byter över till ett normativt "standardsvenskt" uttal i mer formella situationer. Därför får den inte förväxlas med interimspråk ("importsvenska"), även om förortssvenskans talare ibland själva kallar den för "brytning". (källa)
3. Sociolekt – ett sociolingvistiskt uttryck, som syftar på den språkliga variation som utmärker en social grupp. (källa)
4. Slanguttryck, (slangspråk) slang, är lokala eller sociala varianter av det vardagliga talade eller skrivna språket, och innehåller ofta förenklade versioner av ord. Nationalencyklopedin definierar slang som "delvis nyskapande, vardagligt gruppspråk ofta bland ungdomar eller kamrater i yrkesgrupp (jargong)". Ordet är belagt sedan 1839 och kommer av engelskans 'slang' av ovisst ursprung, men torde vara besläktat med 'language' (språk). Liknande begrepp är dialekt, sociolekt och etnolekt. (källa)
5. Sociolekt syftar på den språkliga variation som utmärker en social grupp. Den är därmed en del av sociolingvistiken. Sociolekter skiljer sig från dialekter, vilka syftar på en regionalt avgränsad variation. Sociolekter är ofta regionalt begränsade då en social grupps språk kan skilja sig från plats till plats. På motsvarande sätt kan en dialekt inbegripa flera sociolekter, eftersom ett regionalt avgränsat område ofta inhyser flera olika samhällsgrupper. Den geografiska och den sociala språkliga variationen samverkar på så sätt med varandra. Sociolektala drag har därmed också dialektal funktion. (källa)