Sockerskål synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas sockerskål

Sockerskål uttalas socker|skål.

Ordformer och varianter av sockerskål

Sockerskål är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet sockerskål

Sockertång är ett verktyg avsett för att ta sockerbitar ur en sockerskål. Sockerbiten uppfanns av Jakob Christof Rad 1841. Johan Petter Johansson uppfann år 1909 en sockertång med en fjädrande gripklo. Sockertång eller sockersax användes även för att bryta bitar ur en sockertopp.

Morgonen därpå serveras Lebel varm choklad, som han dock av försiktighet undviker. Monros dotter kommer in i rummet och råkar välta Lebels chokladbricka, och får innehållet i sockerskålen över sig. Strax därpå kommer Monro in, lyfter upp dottern, omfamnar henne och kysser hennes hår, men faller genast ner död, förgiftad av det gift han lagt i sockret för att förgifta Lebel.

I början av 1900-talet togs Stolta omhand som kalv av Anders Gustav Jansson och Johan Blad då älgens mor skjutits av en tjuvjägare i uppländska Älvkarleö i Älvkarleby socken. Hon uppfostrades som en tamhäst, då hon utförde skogsarbeten och kunde dra både slädar och kärror. Hon blev en populär attraktion i området när hon användes för att skjutsa turister mellan järnvägsstationen och turisthotellet vid Älvkarlebyfallen. Enligt flera uppgifter sägs det att Stolta vann i det travlopp hon medverkade i, andra källkritiker menar att hon enbart deltog i ett uppvisningslopp. Efter älgens medverkan fick Anders Jansson ett pris tilldelat sig bestående av en kaffekanna i tenn, med tillhörande sockerskål och gräddsnäcka, med inskriptionen: "Minne av Vinteridrottsfästen i Falun 1907 för körning av elg".

Här är en lista med produkter som tillverkades i Keijsers metallfabrik enligt en priskurant från 1894: Plåtmanufakturarbeten: Thekök (kanna med värmare undertill) och thekannor, kaffekannor med handtag i metall eller trä, kaffekokare till Primus fotogenkök, gräddkannor, sockerskålar, fruktfat, brödfat, såsskålar, bägare och servisbrickor. Gjutna manufakturarbeten: kandelabrar (med två eller tre armar), enpipiga ljusstakar, tändsticksställ, spelbordsljusstakar, nattbordsljusstakar och tamburljusstakar. Övriga gjutna produkter: vattenkran, sirapskran, ventiler för vatten och ånga, rörkranar, hästklockor, slädklockor, mortlar, handsprutor, spottlådor, snusdosor och tobaksdosor. Material som användes var koppar, mässing, pinsback (80% koppar och 10% zink) och nysilver. En udda produkt är tvålskumsapparat. Den användes i en frisersalong för att ge varmt raklödder. Tvålskumsapparaten med märke Aros var av A. Lööf i Västerås. Den var försedd med elektrisk värmning. Senare utökades produktionen med stegar i lättmetall och halvfabrikat till andra industrier.

Bland bevarade arbeten märks en dopskål för Toresunds kyrka 1764 och en kalk för Ovikens gamla kyrka 1776. På Nordiska museet finns en skål från 1767 och en ragusked från 1795. I Kungliga Husgerådskammaren finns ett par ljusstakar från 1769, en kaffekanna från 1786 och en sockerskål från 1787. På Nationalmuseum finns en bägare med lock från 1787 och en annan från 1790, två terriner från 1793 och en bordssurtout från 1800. På Hallwylska museet finns fyra saltkar från 1795 och 10 späcknålar från 1797.

1790 utgjordes hans årsproduktion av 246 tumlare, 90 par knäspännen, 72 par skospännen, 124 teskedar, 51 matskedar, 4 kaffepannor, 4 ljusstakar, 6 snusdosor, 1 fat, 2 karotter, 4 gräddskålar, 1 punschslev, 24 glas, 8 sockerskålar, 5 sockerskålar, 5 sockersilvar, 4 sockertänger, 8 bägare, 1 par saltkar, 1 terrinskål, 1 drickskanna, 1 kalk, 1 oblatask, 2 urkedjor och 59 ringar.