Solskiva synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas solskiva

Solskiva uttalas sol|skiva.

Ordformer och varianter av solskiva

Solskiva är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet solskiva

Gryning (även morgonrodnad) är det tidsintervall på dygnet då solen ännu inte gått upp, men dagsljus börjar synas. Skiljelinjer finns mellan den astronomiska gryningen, den nautiska gryningen och den borgerliga gryningen vilka är definierade utifrån var solskivans mittpunkt befinner sig räknat i grader i förhållande till horisonten – solhöjden.

Till skillnad från solförmörkelser är månförmörkelser synliga från jordens hela nattsida samtidigt, eftersom jorden har helt olika roller i de två typerna av förmörkelser. I ena fallet betraktar vi en måne som skuggas av den mycket större jorden, där vi själva befinner oss. I andra fallet skuggas en liten del av jorden av en måne, som nätt och jämnt förmår täcka solskivan. Om man däremot befann sig på månen under en månförmörkelse, skulle man få uppleva en solförmörkelse orsakad av jorden.

Hastigheten hos en protuberans ligger vanligen mellan 100 och 200 kilometer per sekund men är inte sällan åtskilligt högre. De varierar mycket i storlek och form. Somliga är eruptiva och utvecklas och försvinner inom loppet av några timmar, andra är "vilande" och kan ligga kvar tämligen oförändrade i åtskilliga veckor. Projicerade mot solskivan ser de ut som vanliga filament, varför det uppenbarligen är fråga om samma fenomen. Den förste som observerade en protuberans var svensken Birger Wassenius 1733.

Skymning inträder vid gränsen mellan dag och natt, då solen passerar horisonten och solskivan endast delvis är synlig.

Solens diameter är cirka 400 gånger större än månen men ligger 400 gånger längre bort vilket gör att de två himlakropparna är nästan identiskt stora sett från jorden. När månen rör sig i sin elliptiska bana runt jorden, växlar avståndet mellan jorden och månen - från ca 6 % under till ca 6 % över det genomsnittliga avståndet (384 400 km), vilket gör att månskivan varierar i storlek. Även jordens bana runt solen är elliptisk, men i mindre grad. Solskivans storlek varierar alltså också något, men är i de flesta fall lite större än månskivan.

År 3836 f.Kr. passerade Venus över solskivans mittpunkt. Nästa gång detta sker är 6872.

Vårdagjämningen inträffar när solskivans centrum passerar gränsen mellan södra och norra himmelshalvan, det vill säga passerar himmelsekvatorn. Punkten på himmelsekvatorn där passagen sker kallas vårdagjämningspunkten.

Solen borde under det dygn då dagjämningen inträffar vara synlig i tolv timmar och osynlig (från jorden) i tolv timmar: alltså dag och natt borde vara lika långa över hela jorden. Men eftersom soluppgång räknas från då solskivans överkant blir synlig respektive osynlig vid solnedgång, och eftersom solstrålarna bryts i atmosfären vilket leder till att solen syns trots att den egentligen befinner sig under horisonten, så blir dagen cirka en halvtimme längre än natten.

Tolkningen av föremålen har varit många, en trumma, en solaltare, en gonggong eller en tron. Ytterligare en tolkning är att de två föremålen utgör en modell av bronsålderns universum med solskiva.

Tidpunkten för solens uppgång anges av SMHI för den tidpunkt då den övre delen av solskivan skymtar vid horisonten. Nedgången anges för den tidpunkt då solen helt försvunnit bakom horisonten.