Vad betyder och hur uttalas specialintresse
Specialintresse uttalas speci|al|intr|esse.
Ordformer och varianter av specialintresse
Singular
- specialintresse
- obestämd grundform
- specialintresses
- obestämd genitiv
- specialintresset
- bestämd grundform
- specialintressets
- bestämd genitiv
Plural
- specialintressen
- obestämd grundform
- specialintressens
- obestämd genitiv
- specialintressena
- bestämd grundform
- specialintressenas
- bestämd genitiv
Specialintresse är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet specialintresse
Årsböcker för olika specialintressen, föreningar och institutioner brukar utöver uppsatser av olika författare även innehålla årets verksamhetsberättelse. För varje år kan uppsatserna vara inriktade på ett visst tema. Ett känt svenskt exempel är Svenska Turistföreningens årsskrift, som 1915 började avhandla ett landskap per årgång.
Begränsade, repetitive och stereotypa beteenden och specialintressen.
Specialintressen, utöver svensk inrikespolitik och EU-frågor, urban utveckling och jämställdhet. Hedersledamot i Sydskånska Nationen 2014.
I sin doktorsavhandling (1982) behandlade han Gerhard Ebeling, en av efterkrigstidens mest kända lutherska teologer i Tyskland. Därefter har han skrivit om Luthers bibelsyn (1985, 1986) och om teologisk hermeneutik (1987). Ett av sina specialintressen, kinesisk kultur, har han behandlat i boken Christianity and Chinese culture, som han redigerade 2004.
Jan Carl Maximilian Winter, född 27 augusti 1950 i Stockholm, är en svensk journalist och musiker — artistnamn The Liraman Experience — från Uppsala, med tidig och folklig musik som specialintresse.
Meijer-Granqvist publicerade följetonger och romaner, historiska skildringar av slag som närmar sig fiktion, och journalistik varav en del även gavs ut i bokform. Han skrev om de europeiska kungahusens släktrelationer, om borgarfamiljer, affärsmän och finansfamiljer och andra berömdheter. Meijer-Granqvists specialintressen var genealogi och personhistoria. Han var ingen forskare, däremot beläst och med sinne för detaljer. I Nordisk familjeboks andra upplaga ("Uggleupplagan") medverkade han som ansvarig för området genealogi.
