Spiralborr synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas spiralborr

Spiralborr uttalas spir|al|borr.

Ordformer och varianter av spiralborr

Spiralborr är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet spiralborr

För träbearbetning är spiralborrar vanligast. För borrning av hål i träets längdriktning användes tidigare ett pinnborr eller skedborr, med endast en skålformig egg. Snäckborret är en mellanform mellan spiralborr och pinnborr. Borrmaskiner använder ofta i stället en centrumborr. I äldre tid innan spiralborren introducerades användes ofta en smidd spets- eller plattborr.

Borrsväng är en äldre typ av handborrverktyg ofta tillverkat i trä med eller utan bröstplatta som kunde utrustas med olika skedborr, senare med spiralborr.

Navare har använts sedan vikingatiden, och fram till 1800-talet var denna typ av borr den vanligaste. Sedan ersattes den av spiralborr (med en skruvad, längsgående gänga), som är betydligt effektivare och har bättre precision. Navare eller motsvarande spiralborr har använts så sent som in på 1900-talet till vissa jobb som var bättre att utföra med navare, som till exempel vid träskotillverkning.

Krigsåren 1914–1918 innebar både problem och ökad efterfrågan på företagens produkter. Man kunde nte längre importera spiralborr och gjuterimaskiner för vidare försäljning. År 1915 startades en fabrik för tillverkning av spiralborr och verktyg, senare även tillverkning av fräsar och brotschar. Dessa nya Malcusprodukter skulle vinna världsrykte. År 1915 inleddes egen tillverkning av gjuterimaskiner och gjuteriförnödenheter. AB Stans- och Verktygsmaskiner i Halmstad förvärvades och firmanamnet ändrades till AB Gjuterimaskiner. Där startades även tillverkning av Malcusspisen och Malcuspannan.

Hyllinge växte fram 1890-talet runt en kolgruva som började planeras 1896. Gruvan öppnades 1901 och drevs av Hyllinge Stenkols och Lerindustri AB, men såldes 1911 till Höganäs-Billesholms AB och producerade 1 920 61 000 ton stenkol. I början av 1900-talet hade gruvan en storhetstid med runt 500 anställda. Då fanns en järnväg till Bjuv för att transportera kolet. Att jobba i gruvan var ett tufft jobb. Man låg på förskrämning-län och hackade ut kol med kolhackor, eller använde spiralborrar för att göra hål till dynamit som man sprängde med. Gruvan var mycket liten med endast 1.4 meter från golv till tak och hade dålig, oren luft som ofta ledde till problem för arbetare. Däremot så fick de som jobbade i gruvan god lön, bra hus och pension. Det fanns också ett tegelbruk på orten som lades ner 1978.