Spårvägare Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder spårvägare, varianter, uttal och böjningar av spårvägare

Spårvägare synonym, annat ord för spårvägare, vad betyder spårvägare, förklaring, uttal och böjningar av spårvägare.

Vad betyder och hur uttalas spårvägare

Spårvägare uttalas spår|väg|are och är ett substantiv -n; pl. spårvägare, best. pl. spårvägarna.

Spårvägare betyder:

Ordformer av spårvägare

Singular

spårvägare
obestämd grundform
spårvägares
obestämd genitiv
spårvägaren
bestämd grundform
spårvägarens
bestämd genitiv

Plural

spårvägare
obestämd grundform
spårvägares
obestämd genitiv
spårvägarna
bestämd grundform
spårvägarnas
bestämd genitiv

Spårvägare är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet spårvägare

  1. Kontaktledningen är normalt inrättad som luftledning, det vill säga den har formen av en lina av metall, som hänger ovanför banan i dess längdriktning. Även strömförande skenor under jord, bredvid eller över spåret förekommer. Ordet "luftledning" används idag inte i järnvägssammanhang, och inte heller i spårvägssammanhang, tidigare har spårvägarnas kontaktledning benämnts som "luftledning". Luftledning kan i princip vara vilken spänningsförande blanktråd som helst som används som kraftledning, vanligtvis mellan kraftverk, ställverk och förbrukare. (källa)
  2. Liljeholmens Tryckeri (1880), låg ursprungligen på Stora Katrinebergs ägor, nära dåvarande flottbrons brofäste. Till tryckeriets kunder hörde bland annat Liljeholmens företagare. När den första fasta broförbindelsen planerades kring 1910 tvingades tryckeriet flytta till lokaler till spårvägarnas vagnhallarna vid Brännkyrkagatan / Ringvägen. 1923 flyttade Liljeholmens Tryckeri till Hornsgatan 145 och 1936 till sin sista adress på Brännkyrkagatan 27, där verksamheten fanns kvar till slutet av 1990-talet. (källa)
  3. Hästomnibussarna var också ett obekvämt fortskaffningsmedel eftersom gummihjul ej fanns och gatubeläggningen var ojämn. Detta gjorde att hästomnibussarna ej vann någon större popularitet i Sverige men i London blomstrade affärerna och runt 1890 fanns hela 2 210 hästomnibussar som sysselsatte 11 000 människor och över 20 000 hästar. De hästdragna omnibussarna försvann i stort sett när spårvägarna infördes under slutet av 1800-talet. De första spårvagnarna var hästdragna men ersattes av elektriskt drivna vagnar efter bara några år. (källa)
  4. Elverk anläggs för större fristående institutioner, såsom fabriker och sjukhus, men har även anlagts såsom för städer och större samhällen gemensamma energikällor. Från slutet av 1800-talet och omkring 100 år framåt avsågs med elverk ofta kommunala inrättningar, exempelvis tillkom 1892 Stockholms stads första elektricitetsverk, Brunkebergsverket. Inrättandet av de kommunala elektricitetsverken hade ofta en koppling till tillkomsten av de elektriska spårvägarna och erhöll formen av kommunala affärsverk. (källa)
  5. Koloniträdgårdarna i Stockholm hade initierats av Anna Lindhagen och hennes väninna Anna Åbergsson. Rörelsen blev snabbt mycket populär i Stockholm. Nya områden anlades utanför tullarna och de nyinrättade spårvägarna underlättade resan till lotten. Exempelvis Koloniföreningen Dalen anlades 1911 och tillkom efter invigningen av spårvägen till Enskede 1909 och Stora Mossens koloniträdgårdar startade 1915 efter att spårvägslinjen till Bromma hade öppnats 1914. (källa)
  6. Koloniträdgårdarna blev snabbt mycket populära i Stockholm. Nya områden anlades utanför tullarna och de nyinrättade spårvägarna underlättade resan till lotten. Exempelvis Koloniföreningen Dalen anlades 1911 och tillkom efter invigningen av spårvägen till Enskede 1909, och Stora Mossens kolonitädgårdar startade 1915 efter att spårvägslinjen till Bromma hade öppnads 1914. (källa)
  7. Nattrafiken ersätts ibland med bussar på grund av underhåll av spårvägarna. (källa)
  8. Sunnersta är förbundet till övriga Uppsala och Uppsala län med Uppsalabuss stadsbussar samt Upplands Lokaltrafiks regionbussar. Bussarna har hög turtäthet med, i högtrafik, flera avgångar varje timme från ett flertal hållplatser längs Dag Hammarskjölds väg, Rosenvägen och Granebergsvägen–Vårdsätravägen. En busstur från Sunnersta till centrala Uppsala tar cirka 15–20 minuter. Busslinjer som utgår från eller passerar Sunnersta i december 2013 är 11, 12, 20, 111 och 28 som är en tvärlinje till Fyrislund via Boländerna. Sunnersta passeras även av länsbuss 101 på sträckan Uppsala–Vassunda–Knivsta. Länsbussarna är gula och körs av Upplands Lokaltrafik. Mellan 1927 och 1953 förekom spårvagnstrafik mellan Uppsala och Lyssnaängen, driven av Uppsala-Mälarens Spårvägs AB. Rälsen är idag uppriven och de tidigare spårvägarna är idag främst bil- och cykelvägar. (källa)
  9. Den första spårvagnslinjen invigdes den 10 juli 1897. Den stannade sex gånger mellan de två slutstationerna. Den första dagen reste 7 615 personer med spårvagnen. Idag åker dagligen 90 000 passagerare på någon av de två linjerna. 430 000 resor görs med företaget varje dag, alla färdsätt medräknade. Spårvägarna drevs av MVV Rt. Efter den stora framgången med linjen öppnades ytterligare en linje mellan Búza tér och Népkert. Linjen fick emellertid färre resenärer och 1960 lades linjen lades ner. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.