Stare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stare

1. Av hans omvändelse görs ingen grej. Gustaf får fortsätta att vara pappa, make, bror, son, barmästare. Precis som tidigare. (källa)
2. Spelbräde liknande dem vi använder vid damspel, räknetavla (därav abacist, räknemästare), även en tabell över vissa talförhållanden, till exempel Abacus pythagoricus, Pythagoras' abacus, som motsvarade vår multiplikationstabell. Jämföräknebänk. (källa)
3. Adept (av latin: adeptus, som ernått något), var under medeltiden en person som föregav sig ha funnit De vises sten, alltså en mästare i alkemi och guldmakare. (källa)
4. Yrket gick i arv från far till son. De stränga gesällproven gjorde det svårt att förkovra sig till mästare. Detta vittnar talesättet från 1600- talet om, "I Sverige kan man evertuera sig (anstränga sig) och bliva konung men sämskmakare kan man icke bliva". Karduansmakare var en garvare av karduansläder som är en finare sorts skinn. Ordet karduans kommer eventuellt från den spanska staden Córdoba. Karduansmakargatan i centrala Stockholm är uppkallad efter detta yrke. Garveriverksamhet i städerna var en olägenhet. Ett öknamn på dem som utövade yrket var "stinkare" och de anklagades för att förstöra vattnet. (källa)
5. När slottet Tre Kronor brann ner 1697 straffades de ansvariga för brandvakten med gatlopp. Brandvaktmästare Sven Lindberg dog i sviterna efter gatloppet. (källa)
6. I augusti varje år sedan 2010 anordnas SM för gatumusikanter i Mariefred. Då samlas gatumusikanter från hela Sverige för att uppträda på gator och torg i Mariefred. Där avgör folkets röst vem som slutligen utses till svensk mästare. (källa)
7. Från 1400-talet och ända till skråväsendets upphörande 1846 innehöll skråordningarna bestämmelser om gesällernas (och svennernas) ställning. För att bli gesäll måste man först tjäna som lärling under en lärotid som vanligen varade mellan tre och fem år. Därtill måste man utföra en del andra prestationer såsom att erlägga "utskrivningspengar" och avgift till gesällernas kassa, gesällådan. Gesällerna inordnades i gesällskap som till organisationsformen liknade mästarnas ämbeten. Gesällskapen fick däremot inte samlas utan att en mästare vara närvarande. Gamla seder krävde också att lärepojken skulle bjuda på traktering ("hålla skänkning") men detta förbjöds i 1720 års skråordning. I en del yrken fordrades även att lärepojken skulle visa sin arbetsskicklighet genom att utföra ett gesällprov. Om han klarade det, och därmed blev gesäll, skulle han få ett lärobrev eller gesällbrev enligt 1669 och 1720 års skråordningar. (källa)
8. Dschami, (1414-1492), Khorasan, Iran, sufimästare. (källa)
9. Denna enkla skildring visar kanske bättre änågot annat andan i medeltidens gillen. Liknande förbund uppstod överallt där en skara män – fiskare, jägare, resande köpmän, byggmästare eller bofasta yrkesmän – samlades för att göra gemensam sak. På ett skepp fanns alltid kaptenens befälsmyndighet, men för att det gemensamma företaget skulle sluta väl kom alla ombord, rika och fattiga, herrar och besättning, kapten och sjömän, överens om jämlikhet i sitt inbördes förhållande, att endast vara män, med plikt att hjälpa varandra och lösa eventuella tvister inför domare som valts av alla. (källa)
10. Glasmästare (glasmästeri) är ett hantverksyrke inom vilket utövande hantverkare hanterar, installerar och säljer glas, företrädesvis fönster-, dörr- samt övrigt byggnadsglas. Normalt sett ingår även glasning av fordon i glasmästarens arbetsuppgifter. I det ingår reparation och nymontering av rutor i bilar, båtar och traktorer men även i stationära maskiner som lyftkranar. (källa)