Statsfördrag Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet statsfördrag

1. Österrikes författning är en samling av ett stort antal lagar med ställning som författningslagar. Kärnan utgörs av grundlagen (österr. Bundes-Verfassungsgesetz) från 1920 i 1929 års version. Därutöver finns det omkring 400 lagar och statsfördrag som helt eller delvis åtnjuter författningsrang vilket gör Österrikes författning svåröverskådlig. (källa)
2. Schweiz är permanent neutralt efter beslut vid kongressen i Wien 1815. Österrike är permanent neutralt genom österrikiska statsfördraget som slöts 1955 mellan Österrike och de fyra ledande segrarmakterna efter andra världskriget. (källa)
3. Die Pummerin används bara vid de stora katolska festdagarna som påsk, pingst, Corpus Christi, Jungfru Marie himmelsfärd, julafton, Annandag jul (Sankt Stefans dag) (Sankt Stefan är domens skyddshelgon) och på nyårsafton. Pummerin rings även i vid en påves trontillträde och död och detsamma när det gäller ärkebiskopen av Wien, liksom vid begravningen av Österrikes förbundspresident och vid Allhelgonadagen för att minna om de döda och främst om de fallna under andra världskriget. Ett undantag från regeln att klockan bara ringer vid katolska begivenheter är att den också ringer vid en statlig festdag, vid Österrikes nationaldag 26 oktober. Denna dag firas till åminnelse av österrikiska statsfördraget 1955, då Österrike åter blev en självständig republik efter andra världskriget. (källa)
4. 1955 – Andra världskrigets alliansmakter (USA, Storbritannien, Frankrike och Sovjetunionen) undertecknar det österrikiska statsfördraget, varigenom Österrikes självständighet återupprättas efter 10 år. Liksom Tyskland har Österrike (som 1938 blev en del av Tyskland) sedan andra världskrigets slut 1945 varit ockuperat av de fyra segrarmakterna i olika ockupationszoner och precis som Berlin har den österrikiska huvudstaden Wien också varit uppdelad i fyra ockupationszoner, trots att den ligger långt inne i den sovjetiska ockupationszonen. I Tysklands fall har man inte lyckats enas om ett återupprättande av den tyska staten (istället har man 1949 bildat Väst- och Östtyskland), men vad gäller Österrike har alla fyra parter nu alltså lyckats enas om att låta återupprätta den österrikiska republiken och att helt avsluta ockupationen, mot att Österrike i gengäld förblir strikt neutralt i kalla krigets konflikt mellan stormaktsblocken. Redan samma år blir landet medlem i Förenta nationerna, men blir exempelvis inte medlem i någon av försvarsorganisationerna NATO eller Warszawapakten och först 1995 (efter kalla krigets slut) medlem i Europeiska unionen (EU). (källa)
5. 1955 blev Österrike återigen en självständig stat. Det österrikiska statsfördraget fastslog det nya demokratiska Österrike och landets starka neutralitet. Österrike var återigen en förbundsrepublik med nio bundesländer. Neutraliteten var en förutsättning för att segrarmakterna skulle ge Österrike dess självständighet och möjligheten till att de fyra ockupationszonerna försvann. 26 oktober 1955 följde antagandet av Österrikes neutralitetslag (Neutralitätsgesetz) efter schweizisk förebild. 14 december 1955 följde Österrikes medlemskap i Förenta nationerna. Neutraliteten kom också att göra att Österrike först 1995 gick med i EU tillsammans med Sverige och Finland som hade liknande politik till den österrikiska. Österrike kom som neutralt land att köpa svenska stridsplan (Draken). (källa)