Stegring Synonymer Betyder Uttal

• förhöjning
• höjning
• öka

Hur används ordet stegring

1. När en kiasm utformas bör den ha formen av en ståndpunktsprecisering. Den ger då ett intryck av att vara ordnad och avrundad. Effekten kan bli att uttalandet blir ordspråksmässigt och därför uppfattas kiasmen, i förlängningen, som en sanning. När mönstret upprepas men ändå bryts, genom att ordens ordning omkastas, uppstår ett spänningstillstånd som försvinner först när hela satsen är uttalad. Att använda kiasmen efter en hopning eller stegring kan få ordföljden att sätta sig hos publiken. (källa)
2. Inom klassisk retorik är klimax en figur där ett ord i en sats återkommer i ny funktion i en annan sats och ett ord i denna på samma sätt i en tredje osv. I modern stilistik är klimax att gradvis nå fram till det starkaste uttrycket (se också stegring). Motsatsen är antiklimax. (källa)
3. Inom språkvetenskap är parallellism ett stilmedel som används för att betona någonting. Man uttrycker samma sak fast med andra ord. Det påminner lite om stegring men parallellismen har i modern litteratur och retorik i allmänhet ingen värdering i vilket uttryck som väger tyngst. I äldre tiders litteratur har parallellism observerats i litteratur från vitt skilda kulturer t.ex. Främre Orienten (bland annat i bibelns poetiska delar), finsk och rysk poesi. (källa)
4. Perifras är en stilfigur som är en omskrivning av ett välbekant ord eller begrepp. I omskrivningen låter man det vanliga uttrycket ersättas av ett annat uttryck som tar sin utgångspunkt i någon egenskap hos det betecknade. Om man kallar sitt parti vid ett namn, till exempel "Framtidens parti", som inte är det officiella namnet, så blir det en perifras. Alltså är en perifras när man döper om något, eller kallar någonting för något annat än vad det egentligen heter, till exempel ett smeknamn. Stilfigurer används för att utsmycka talet, det tillhör elocutio i Partesmodellen. För att förstärka viktiga delar i talet används tre retoriska grepp: upprepning, variation och stegring. Dessa ligger till grund för de språkliga formlerna stilfigurer. När det gäller stilfiguren perifras så ingår den i variationsfigurerna. Variation ger talet en ökad uttryckskraft, det stärker ett inslag kontrastivt. Ofta kan upprepningar göra så att det låter enformigt och tråkigt, därför kan det passa bra att även ha variation i talet. Till exempel säger man inte bara att "vårt parti står för framtiden", utan använder även av andra uttryckssätt för samma tanke. Man kan välja att uttrycka tanken indirekt, genom att ge påtagliga exempel på den. (källa)
5. Den är ett kortvarigt förlopp inom känslolivet, vilket karakteriseras av att känslor får uttryck genom beteendet. Delvis anses det att det är karakteristiskt att en eller flera känslor stegras till en abnorm styrka och även rubbningar framkallas inom de kroppsliga funktionerna, det råder dock ingen enighet om huruvida det behövs en stark eller till och med abnorm stegring av känslor för att uppfylla kriterierna för begreppsdefinitionen. Tidigare var begreppet vanligare inom psykiatrin, medan det inom psykologi beskrevs med ordet emotion. (källa)
6. Stegring är ett stilmedel. Det används för att understryka vikten av någonting genom att upprepa sig och hela tiden lägga mer och mer styrka i uttrycket. Se även klimax. (källa)