Storbonde Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder storbonde, varianter, uttal och böjningar av storbonde

Storbonde synonym, annat ord för storbonde, vad betyder storbonde, förklaring, uttal och böjningar av storbonde.

Vad betyder och hur uttalas storbonde

Storbonde uttalas stor|bonde och är ett substantiv.

Ordformer av storbonde

Singular

storbonde
obestämd grundform
storbondes
obestämd genitiv
storbonden
bestämd grundform
storbondens
bestämd genitiv

Plural

storbönder
obestämd grundform
storbönders
obestämd genitiv
storbönderna
bestämd grundform
storböndernas
bestämd genitiv

Storbonde är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet storbonde

  1. En baron och en storbonde grälar om ett vattenfall på gränsen mellan deras ägor, det är viktigt för den skuldsatte baronen att vinna. Baronens dotter kommer hem efter att ha studerat i Frankrike och hon blir snart intresserad av storbonden, faderns ärkerival. (källa)
  2. Handlingen utspelar sig i Hälsingland under 1800-talet. Storbonden Germunds (spelad av Sten Lindgren) dotter Marit (Mai Zetterling) ska gifta sig med grannbonden Elias son Mats (Ulf Palme), så har det blivit bestämt. (källa)
  3. Före järnvägens tillkomst var Hurva en skånsk bondby kring kyrkan där byns 18 gårdar låg centrerade i en rundby. Skiftena 1837 och 1849 spred gårdarna men hade inte förändrat byn helt, vilket faktumet att byn hade både kyrka och gästgiveri bidrog till. Till gästgiveriet krävdes en smedja. Nere i kyrkbyn låg också fattighuset (som revs 1927) och skolan från 1842. Byn hade 1849 sex fyrlängade gårdar och några mindre gårdar, alla runt kyrkan. Utdikning och uppodling av sanka områden liksom uppdelning och uppodling av fäladsmarkerna förändrade jordbrukslandskapet. Växelbruk och gödsling gav bättre skördar. Förändringen av Hurva framgår av en jämförelse mellan 1865 års topografiska karta och 1914 års häradskarta. 1914 är sankmarkerna och fäladen uppodlad. Braån är helt uträtad. Hurvas fälad öster om byn, var 1866 ännu inte uppodlad. Befolkningsstatistiken beskriver också landsbygdens förändring. Söder om kyrkan fanns 1865 bara få hus och gårdar. Gästgivaregården som är belagd i Hurva sedan 1665, brann 1837 ned. Innan den nuvarande gästgivaregården byggdes 1865 var gästgivarverksamheten inhyst hos en av storbönderna vid Granbacken längs landsvägen. (källa)
  4. Den domare som var chef för en häradsrätt hade titeln häradshövding och dömde tillsammans med den av 12 ledamöter sammansatta nämnden (häradsnämnden). Nämndemännen kallades ibland, anspelande på deras antal, tolvmän och var i regel framgångsrika storbönder bosatta i den aktuella domsagan. För att rätten skulle vara domför fordrades att minst sju av nämndemännen närvarade. Den främste av tolvmännen uppbar titeln häradsdomare och var nämndens talesman gentemot häradshövdingen. Häradsdomaren ansvarade också för en av de tre nycklar som tillsammans med häradshövdingens och kronofogdens motsvarigheter krävdes för att öppna häradskistan. (källa)
  5. Torodd Snorrason har åtagit sig att vara konung Olavs skatteuppbördsman i Jämtland. Men saken kompliceras av att jämtarna själva anser sig lyda under sveakungen och ogärna vill bli dubbelbeskattade. Torodd och hans elva följeslagare blir därför fängslade, och fångarna utplaceras två och två hos olika storbönder. (källa)
  6. Håkan Röde var storbonde och stod kung Stenkil mycket nära. Då han var kung, lät han flytta kyrkan till den nuvarande platsen, vilket torde ha skett omkring 1079, samma år som Håkan dör. Eventuellt blev den ditflyttad från Skår 'j Skoro, omnämnt 1436 där en högt belägen kyrka skall ha funnits vid vägen mot Smetoffte by, 1,7 km nordost om nuvarande Levene kyrka. Håkan Röde omnämns även av Adam av Bremen, men annars vet man inte mycket om honom. (källa)
  7. Brudkronor tillhörde ofta kyrkorna och lånades ut till sockenborna vid kyrkvigsel. Hos en del storbönder fanns en egen brudkrona som användes/används i generation efter generation. (källa)
  8. Som generellt visste man att största delen av prästerskapet och borgarna i Österbotten tillhörde en släkt som genom storbonden Erik Ångermans sju döttrar (trodde man) hade utgått från Umeå på 1500-talet. I Fältskärns berättelser får fältskär Bäck ett familjenamn som burits av en av Topelius anmödrar. På såväl mödernet som fädernet utgick Topelius från Sursillarna. Han var mycket informerad om sin släktbakgrund och återvände ofta till den. Detta förhånades av J.V. Snellman (som själv tillhörde Sursillarna). (källa)
  9. Kråka var en släkt av fogdar, birkarlar, landsköpmän, nämndemän och storbönder med ursprung i och många ättlingar med säte i Sunderbyn i nuvarande Nederluleå socken. Benämningen Kråka nyttjades först mot slutet av 1500-talet. En teori till namnet är att släkten tycks komma från Ångermanland under 1400-talet och tidigare från Medelpad. Ångermanlands äldsta vapen var en sittande fågel, i folkmun Kråka. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.