Vad betyder och hur uttalas stubbrytare
Stubbrytare uttalas stubbrytare uppdelas stubb|bryt|are.
Ordformer och varianter av stubbrytare
Singular
- stubbrytare
- obestämd grundform
- stubbrytares
- obestämd genitiv
- stubbrytaren
- bestämd grundform
- stubbrytarens
- bestämd genitiv
Plural
- stubbrytare
- obestämd grundform
- stubbrytares
- obestämd genitiv
- stubbrytarna
- bestämd grundform
- stubbrytarnas
- bestämd genitiv
Stubbrytare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet stubbrytare
En stubbrytare är ett redskap för att bryta stubbar, det vill säga lyfta loss dem från jorden. Stubbrytaren består av tre ben med en vinsch där benen möts, med sina kraftiga växlar och block och talja har den en dragstyrka på upp till fem ton. Förutom styrkan att dra upp stubbar, erbjöd dessutom stubbrytaren en viktig fördel för 1800-talets nybyggare, jorden rensades också från de många långa rötter man tidigare fick gå med hacka och spade för att ta upp.
Tack vare sin konstruktion blev stubbrytaren en sorts mobil kran som innan grävmaskinernas intåg gjorde det möjligt att förutom att bryta stubbar (bland annat till tjärdalar), även bygga vägar, gräva brunnar och flytta stenar. Ordet 'stubbrytare' är känt sedan 1869, och redskapet används även idag, även om den hade sin största betydelse innan andra världskriget. Idag avses med stubbrytare ibland ett redskap med samma ändamål, avsett att kopplas på en grävmaskin.
