Studier Synonymer Betyder Uttal

• plugg

Hur används ordet studier

1. Ornitologi (grekiskans ornis, "fågel" och logos, "ord/vetenskap") är ett fält inom zoologin som omfattar det vetenskapliga studiet av fåglar. Flera aspekter av ornitologin skiljer sig från andra närliggande discipliner, kanske främst på grund av sin visuella och estetiska karaktär. Detta har resulterat i att ovanligt många amatörer ägnar sig åt fältstudier inom en vetenskaplig kontext. Resultat från sådana studier kan senare användas för vidare forskning. Termen ornitologi används för ett brett spektrum av företeelser som alla syftar att på ett eller annat sätt studera fåglar. (källa)
2. Kolonihäckning är ett begrepp inom ornitologi som används om fågelarter där paret alltid eller ibland häckar i grupp med andra par. Kolonihäckning ökar skyddet mot predation, och ju större koloni desto bättre häckningsresultat. Större kolonier har fler vakande ögon och större möjlighet att försvara sig. Det finns också studier som visar på att de vuxna fåglarna i genomsnitt får en längre livslängd bland kolonihäckare. En faktor som håller nere storleken på kolonierna är tillgång på föda. (källa)
3. Mer än 10 mg retinol per dag under en längre tid har gett symptom på överdos. Symptom på överdos (hypervitaminos A) innefattar illamående, kräkning, retlighet, huvudvärk och trötthet. Övriga symptom kan vara dubbelseende, leverskador, skador på benvävnad, håravfall och fjällande hud. Benskörhet hos äldre kan kopplas till intag av höga doser A-vitamin, men resultaten överensstämmer inte i alla studier och det saknas konsensus för kopplingen. (källa)
4. Det är inte klart om alla som haft ett gallstensanfall eller akut gallblåseinflammation behöver opereras. Det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att bedöma om en operation på grund av akut gallblåseinflammation minskar besvär eller risken för komplikationer jämfört med att inte operera och istället avvakta om nya besvär uppstår. I kliniska studier med uppföljning upp till 14 år där man avvaktat med operation efter ett gallstensanfall och akut gallblåseinflammation finner man att en förhållandevis stor andel patienter inte återkommer med nya besvär. Dock kan i en del fall besvären vara allvarligare vid återfall. (källa)
5. Genomet hos ett antal organismer från bakterier till fiskar och människor har kartlagts. Studier om besläktade organismers genom kallas ofta genomik, för att skilja det från genetiken som oftast behandlar enskilda geners verkan eller grupper av gener. (källa)
6. När man talar om feminismens utveckling talar man ofta om tre vågor, en analogi som uppstått i och med att feminismens historia ser ut att ha präglats av gradvis stegrande uppgång följd av fall, följd av uppgång på nytt. Det var med den andra vågen som kvinnorörelsen började vända blicken mot vetenskapen och man hävdade då att vetenskapen var androcentrisk och könsblind. Här syftade man bland annat på att studier som utgav sig forska på "människor" faktiskt bara forskade på män, och att beskrivningar av kvinnors erfarenheter till stor del saknades i vetenskapen. "Women's studies" blev således ett forskningsämne på amerikanska universitet i slutet på 1960-talet och på 1970-talet började det som vi idag kallar genusvetenskap växa fram i Sverige, då under beteckningen kvinnohistoria eller kvinnovetenskap. (källa)
7. I synnerhet japanska forskare har utnyttjat ginkgon som en modellorganism för studier av ligninbiosyntes. (källa)
8. Haas var väldigt stolt över sin upptäckt och var övertygad om att stärkelse var den enda sanna boven i dramat trots andra välutförda studier som visade på annat. Läkaren Willem-Karel Dicke observerade att barn som led av celiaki i Nederländerna blev betydligt friskare under andra världskriget där det förekom stor brist på vete, för att snabbt insjunkna i sjukdom på nytt när de allierades plan dumpade brödransoner till det nederländska folket. År 1950 skrev han en avhandling som gick ut på att gluten i vete var det som gjorde människor med celiaki sjuka, och inte stärkelse som tidigare format. (källa)
9. Genetiska studier har visat att uppdelningen i två arter är korrekt: Västlig gorilla (Gorilla) och östlig gorilla (Gorilla beringei), som var och en är indelad i två underarter. Ibland skiljer man på låglandsgorilla med både västlig och östlig låglandsgorilla och bergsgorilla, en underart till den östliga gorillan. Dessa beteckningar har viss ekologisk relevans, men beteckningen "låglandsgorilla" buntar ihop underarter som inte är närmare släkt med varann. (källa)