Vad betyder och hur uttalas styrelseärende
Styrelseärende uttalas styr|else|ärende.
Ordformer och varianter av styrelseärende
Singular
- styrelseärende
- obestämd grundform
- styrelseärendes
- obestämd genitiv
- styrelseärendet
- bestämd grundform
- styrelseärendets
- bestämd genitiv
Plural
- styrelseärenden
- obestämd grundform
- styrelseärendens
- obestämd genitiv
- styrelseärendena
- bestämd grundform
- styrelseärendenas
- bestämd genitiv
Styrelseärende är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet styrelseärende
Tidigmedeltida kungadömen var kringresande till sin natur och kungsgårdarna fanns i olika landskap i landet. Till kungsgårdarna kom kungen och hans hird och hov ridande för att inspektera egendom, utföra styrelseärenden och döma på räfst- och rättarting i landskapet, eller bara konsumera de magasinerade födoämnena.
Karl XII tillträdde som enväldig monark under ganska svåra inre och yttre förhållanden. Han gjorde då till sin regel att följa i sin fars fotspår i styrelseärenden, liksom även när det gällde arbetsdisciplin, enkelt levnadssätt och motion. Liksom sin far var han skeptisk till rådgivare och de gamla kungliga råden miste därför nästan allt inflytande. Vid ung ålder var kungen blyg och skygg, och till skillnad från sin far skötte statens affärer i sitt sovrum med sina rådsherrar, slöt sig Karl XII i ett kabinett och avgjorde viktigare angelägenheter med endast sina utsedda statsråd, Thomas Polus för utrikespolitiken och Carl Piper för inrikes ärenden. Båda statsråden tillhörde lågadeln och under sin regering kom Karl XII att följa sin fars exempel genom att omge sig med lägre adelsmän och tog sällan råd från de som tillhörde rikets aristokrati. Piper blev med åren en av kungens närmaste rådgivare och både Piper och kungen kom att beskrivas som svåråtkomliga och outgrundliga bland såväl utländska diplomater som i kungens innersta krets.
Presidenten är enligt § 11 ansvarsfri i styrelseärenden och kan endast avsättas om alltinget med 3/4 majoritet beslutar om en folkomröstning med frågan om presidenten ska avgå eller ej (§ 11). Under tiden från beslutet fram till folkomröstningen, som ska hållas inom två månader efter alltingets beslut, är presidenten avstängd från tjänsten (§ 11). Säger folket i omröstningen ja till att presidenten ska avsättas, ska presidenten avgå, säger de nej ska alltinget upplösas och nyval hållas till alltinget. Brottsutredning kan dock inledas om alltinget samtycker till det (§ 11).
