Vad betyder och hur uttalas stämningsläge
Stämningsläge uttalas stäm|nings|läge.
Ordformer och varianter av stämningsläge
Singular
- stämningsläge
- obestämd grundform
- stämningsläges
- obestämd genitiv
- stämningsläget
- bestämd grundform
- stämningslägets
- bestämd genitiv
Plural
- stämningslägen
- obestämd grundform
- stämningslägens
- obestämd genitiv
- stämningslägena
- bestämd grundform
- stämningslägenas
- bestämd genitiv
Stämningsläge är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet stämningsläge
Korinthierbreven är den samlade beteckningen på de två brev som aposteln Paulus skrev till församlingen i Korinth i den romerska provinsen Akaja i Grekland. Breven räknas till de viktigaste av Paulus i Nya Testamentet och har tillsammans med andra skrifter skrivna av Paulus fått stor betydelse för utformningen av den kristna läran. På grund av vissa ojämnheter i stämningsläget i det Andra Korinthierbrevet räknar en del med att det funnits ytterligare ett brev det s.k. Tårebrevet (se 2 Kor 2:3-4). Kap 10-13 i Andra korientherbrevet har föreslagits vara detta okända brev.
Närliggande begrepp är emotion och affekt där det förstnämnda är den teoretiska benämningen och affekt är kroppens förändrade tillstånd under en känsla. Dock är denna avgränsning omdiskuterad. Stämningslägen skiljs ofta ut som något som liknar känsla men varar över längre tid.
Vid en depression lider den drabbade av en sänkning av det allmänna stämningsläget i psyket och bär på en känsla av sorg, detta även utan att det kan finnas en utlösande faktor eller att den utlösande faktorn inte står i rimlig proportion till känslan. Detta skiljer depression från exempelvis sorg, anpassningsstörning, utbrändhet eller vanlig ledsenhet som är enkelt att ta sig ur själv. En depression kan emellertid utlösas av svåra händelser eller stress hos en person med latent depression.
Postpartumpsykoser uppträder som regel som affektiva psykoser med bipolära drag vilka kännetecknas av ångestfyllda stämningslägen, att pendla mellan depression och manier samt tvångshandlingar. Liksom vid andra psykoser förekommer hallucinationer, tankestörningar och vanföreställningar. De kognitiva störningarna är som regel knutna till barnet eller barnets far, och kan innefatta tankar om att barnet är utvalt av Gud, att en känd person är barnets riktiga far, eller att barnet blivit besatt av Djävulen. Tankarna kan ofta innefatta inslag av att känna sig hemligt övervakad. Tankarna som psykosen ger blir ofta så fängslande att kvinnan struntar i sitt barn.
Affektiva störningar, förstämningssyndrom eller humörsvängningar, är psykiska störningar vilkas huvudsakliga symtom handlar om förändrade känslor (även kallat affekter) eller stämningslägen, det vill säga att personen blir oförklarligt nedstämd eller euforisk. Ett exempel på sådan störning är depression. Det förändrade stämnings- eller känsloläget yttrar sig för andra ofta i en förändrad aktivitetsnivå, det vill säga att personen blir apatisk eller manisk, beroende på diagnos. Många av de affektiva störningarna kan leda till förändrade medvetandetillstånd, till exempel psykos.
I bakgrunden ett skiftande stämningsläge som ej är så uttalat att det motiverar en diagnos för affektiv sjukdom.
Texternas stämningsläge växlar över hela skalan, från drastiskt beskrivande till mycket finstämda. De scener som målas upp varierar från krogslagsmål, supgillen, kärleksstunder (Ep. 72), barnsängar (Ep. 43, kallad "barnsängsepisteln"), baksmällor (Ep. 23), dans- och musikaftnar (Ep. 51 och 69), utfärder i naturen (Ep. 48 och 82), någons sjukdom (Ep. 27 och 30), dödsfall, begravningar (Ep. 81) och bröllop. Ofta är det Fredman eller någon annan som berättar, eller också återges handlingen i form av mustigt återgivna dialoger.
Svenskheten var inte bara någon påstruken färg, utan den återfanns i blodet. Han faller tillbaka på Arthur de Gobineau och Houston Stewart Chamberlain. Hans kontrastering mellan svenskt-germanskt och finskt är skoningslöst. Mot käck företagsamhet, stolt frihetskänsla och ljust sinne ställs det finska: kontemplativ läggning, dovt stämningsläge och en under den tröga ytan lidelsefull känsla som yttrar sig än i ideell hänförelse, än i lågsint hätskhet. Germanen är individualist och en krigare, därför var svensken framgångsrik, allt medan finnen låter sig suggereras. Allt detta låg enligt honom i det determinerande blodet. I Sverige fick särskilt Eklunds bidrag ett välvilligt mottagande, av bl.a. Enni Lundström.
Av hans tidiga verk som överlevt genom historien är det de tre antifonerna tillägnade jungfru Maria som framstår som viktigast. De användes utanför liturgin och brukades i England intill kardinal Wolseys fall. Henrik VIII:s brott med den romerska katolicismen 1534 och Thomas Cranmers stigande stjärna satte tydliga spår i den musik som komponerades. Efter reformationen blev Chapel Royal det engelska musiklivets centrum, med de musikälskande tudorska och stuartska regenterna som högsta beskyddare. Tallis anpassade sig snabbt till den reformerta kyrkans nya behov av musik, hans medverkan i tillkomsten av den nya gudstjänstmusiken var ett pionjärarbete. Textmaterialet begränsades i stort sett till det som tillhörde liturgin, och Tallis och hans samtida kollegers kompositioner blev något mindre yppiga. Det ansågs angeläget att låta texten få större vikt, och musiken fick nu mer sparsamt med långa melismer och det engelska språkets betoningar, sats- och språkmelodi behandlades omsorgsfullt. I Mässa för fyra stämmor av Tallis skymtar en mer syllabisk och ackordisk stil fram, där användandet av melismer klart minskar. Tallis begagnar rytmisk variation och skiftande stämningslägen för att gestalta textens mening (Manderson, 86).
Hypomani - en lindrigare form av mani, dock kontinuerlig och yttrar sig som lättretlighet och/eller upprymdhet och kreativitet. Men dessa symptom är svagare (hypo = under) de överdrivna svängningarna i stämningsläge som finns i det bipolära symptomkomplexet.
Stämningsläge på Engelska
- mood
