Stängel Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet stängel

1. Gullvivans underjordiska delar är en vertikal- eller pelarjordstam, och, efter pålrotens död, vilken inträffat i början av exemplarets tillvaro, får stammen ett antal tjocka trådrötter. Denna jordstam dör och multnar i sin nedre ända och tillväxer uppåt med en bladrosett varje år, till dess den avslutas med en blommande stängel, tillväxten fortgår därefter med rosettbärande sidogrenar, som i sin tur på samma sätt avslutas med blomställningar. (källa)
2. Höstfibbla (Leontodon autumnalis) är vanlig i hela Norden, särskilt på torr, gräsbevuxen mark och vid vägkanter. Den skiljer sig från maskrosor genom smalare och oftast grenig stängel, längre och smalare rosettblad samt mindre blomkorg. Frukten är mycket smal, på längden räfflad och mellan räfflorna tvärstrimmig. Dess flygfjun är en gulröd fjäderpensel som är oskaftad och lätt faller av. Blommorna har en svag, violartad, något bitter vällukt. I det nordligaste Skandinavien, särskilt i fjälltrakterna, uppträder denna art ofta med en holk som är tätt luden av svartgråa hår, varieteten Leontodon autumnalis var. taraxaci. (källa)
3. Korsblomma är ett gotiskt ornament bestående av en central stängel omgiven av fyra bladliknande armar, som tillsammans formar ett tredimensionellt kors, oftast placerat i toppen på en fial, gavel eller liknande. (källa)
4. Sedan brudorkidén har blommat, kan stängeln lämnas orörd. Ofta kommer då nya förgreningar och nya blommor. Först när en stängel vissnat och torkat in, tas den bort. Se också Semi-hydroponic för odling av orkideer. Detta gäller framförallt när blomstjälken saknar förgreningar, underarter med förgrenade blomstjälkar blommar mer sällan om på gamla stjälkar. Grundregeln får dock vara att inte klippa bort en stjälk helt förrän den är helt intorkad. (källa)