Svarsnot Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet svarsnot

1. 29 juli hade dock Berchtold avvisat Greys senaste medlingsförslag genom att hänvisa till att krigstillstånd med Serbien hade inträtt och deras svarsnot därför inte länge var av relevans. 30 juli gick han med på att gå in i direkta förhandlingar med Ryssland. Efter nya tyska kontakter bestämde Berchtold 31 juli (men detta meddelades till Berlin 1 augusti) att gå med på Greys förslag om medling, men på villkor att de militära operationerna mot Serbien skulle fortsätta och att Storbritannien skulle förmå Ryssland att avbryta den partiella mobilisering som var riktad mot Österrike-Ungern. I detta fall skulle Österrike-Ungern vara berett att ställa in sina militära förberedelser i Galizien. Detta skulle alltså i praktiken innebära att Österrike-Ungern skulle kunna fortsätta sin militära operation mot Serbien utan att behöva bekymra sig över Ryssland så länge som medlingen pågick. (källa)
2. Då frågan om en revision av unionen kort därefter blev aktuell, åstadkom detta 1861 oenighet mellan Birch-Reichenwald och den norske statsministern i Stockholm Georg Sibbern rörande några uttryck i en norsk svarsnot i frågan. Sibbern ingav sin avskedsansökan, varefter Karl XV begav sig till Kristiania för att lösa krisen. (källa)
3. Med ultimatumets publicering hade krisen blivit internationell. Den ryske utrikesministern Sergej Sazonov konstaterade att detta ultimatum skulle innebära ett europeiskt krig. När ultimatumet hade överlämnats var Serbiens statsminister Nikola Pašić på resa. Efter uppmaning återinfann han sig i Belgrad den 24 juli. Snabbt var man överens om att Serbien i princip inte kunde acceptera kraven i sin helhet eftersom de hotade Serbiens suveränitet. Serbien ville försäkra sig om Rysslands stöd eftersom man hoppades att detta skulle avskräcka Österrike från militära handlingar vilket dock i praktiken inte gav någon effekt eftersom både Österrike och Tyskland redan hade tagit med ett ryskt ingripande i sina beräkningar. Rysslands råd den 24 juli var till en början att besvara kraven så måttligt som möjligt. Samtidigt meddelade Sazonov att Wiens krav inte kunde accepteras utan att Serbien skulle begå självmord. Därmed uppmuntrades Serbien att tillbakavisa de mest långtgående kraven samtidigt som man i princip hade accepterat nästan alla krav. De krav som avvisades ansåg regeringen i Belgrad vara oförenliga med Serbiens oberoende (särskilt på österrikiska ämbetsmäns "medverkan vid undertryckandet av den mot monarkins territoriella integritet riktade omstörtningsrörelsen"). Då svarsnoten inte i fullständigt oförändrad form godtog de framställda kraven förklarade Österrike-Ungerns ambassadör Wladimir Giesl von Gieslingen att svaret var otillfredsställande och avbröt genast de diplomatiska förbindelserna. (källa)