Vad betyder och hur uttalas svavelbakterie
Svavelbakterie uttalas svavel|bakt|erie.
Ordformer och varianter av svavelbakterie
Singular
- svavelbakterie
- obestämd grundform
- svavelbakteries
- obestämd genitiv
- svavelbakterien
- bestämd grundform
- svavelbakteriens
- bestämd genitiv
Plural
- svavelbakterier
- obestämd grundform
- svavelbakteriers
- obestämd genitiv
- svavelbakterierna
- bestämd grundform
- svavelbakteriernas
- bestämd genitiv
Svavelbakterie är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet svavelbakterie
Nitrobacteriaceae - Med ogrenade och orörliga celler. Hit hör framför allt nitratbakterier och järnbakterier. Familjen innefattar även purpurbakterier och svavelbakterier. Släkten är Nitrobacter, Didymohelia, Sideromonas, Siderocapsa, Thiodictyon.
Beggioatoa är ett släkte bland de vita svavelbakterierna. I äldre tid hänfördes de av vissa till de blågröna algerna.
Hydrotermala öppningar strålar ljus via svartkroppsstrålning som vissa bakterier kan använda. Man har funnit fotosyntetiserande bakterier som utnyttjar fotosyntes genom att utnyttja det svaga ljuset som kommer från hydrotermala öppningar. Dessa bakterier tillhör de gröna svavelbakterierna och är anaeroba. Man hittade dessa bakterier utanför hydrotermala öppningar på ett djup på nästan 2 400 meter utanför Mexikos kust i Stilla havet. Bakterierna lever i det smala området mellan det utströmmande 300-gradiga vattnet och det omgivande 2-gradiga vattnet. Bakterierna som lever där har för närvarande världsrekord i att mest effektivt kunna tillgodogöra sig ljus då det är mycket svagt ljus som strålas från de hydrotermala öppningarna. Eftersom solljus endast kan nå ner till ett djup på mellan 100 och 200 meter i havet så måste ljuset bakterierna använder komma från de hydrotermala öppningarna i deras närhet.
Beijerinck utgav ett betydande antal vetenskapliga arbeten, vilka till största delen är publicerade i nederländska vetenskapsakademiens förhandlingar. Hans namn är knutet till flera upptäckter och intressanta iakttagelser inom bakteriologin. Han studerade ingående kvävebakterierna i jorden och upptäckte därvid 1901 Azolobacter chroococcum. Även en jästsvamp (Schizosaccharomyces octosporus) samt de äkta mjölksyrebakterierna, av honom kallade laktokocker och laktobaciller, var föremål för hans forskning. Hans upptäckt rörande jordbakteriernas näringsbetingelser och ljus- och svavelbakterier, hans iakttagelser över anaerobi och över de så kallade chemotaktiska eller aerotaktiska figurerna kom att ingå i de flesta större läroböcker i bakteriologi.
